2015-12-13–2015-12-21
……. Minivan från The Theatre till Chumphon och vidare med Lomphrayah Ferry till Koh Tao. Hade trevligt sällskap på vägen, så resan gick fort. En fransman, flygkapten på Air France. Hade mycket att prata om och vi hann ses en del på Koh Tao innan han reste vidare. C’est la vie. Jag fick träna på mina franskakunskaper från skolan för 100 år sedan. Skämtar bara, det var engelska som gällde.
Så äntligen få sammanstråla med min älskade unge, min musketör, Lilla My, Stampe, Anna. Kärt barn har många namn. Den lilla sjöjungfrun som gett sitt liv till dykningen och jobbar som dykinstruktör på Roctopus Dive i Sairee. Hon drog till Koh Tao för 4 år sedan och blev fast vid sin passion. Hon är en hårt arbetande, ambitiös, envis instruktör som det går bra för och det värmer i mammahjärtat.
Blir alltid så varmt mottagen av hennes vänner och kollegor på Roctopus. Mamma Linner som de kallar mig. Gutt att få kramar av alla fina killar och tjejer. Det är ett härligt gäng.
Hade bokat in mig på Simple Life resort de första nätterna, blev kvar där hela tiden. Kanske lite över min budget men whatever, det ligger centralt, har pool, fantastisk personal, bra service och god frulle.
Det var mycket som hade hänt i Sairee sedan sist, var senast i mars i år. Byggts massa nya boende, det behövs. Förhoppningsvis pressas priserna ner på boende, med ökad konkurrens. En Walking Street med många barer och matställen är ny. Hittade en vegansk restaurang där. Vegeta Bowl, mycket god mat och uppfräschade drinkar och smoothies.
En annan ny restaurang är Blue Water, ligger vid Sairee Beach, något dyrare, men vilken god mat och drinkar. Espresso Martini, gött.
Hann med några besök på Kayo Massage, går ingen annanstans för massage när jag är på ön. Ligger också vid stranden. Underbart att ligga och höra vågorna och få underbar massage av dessa gulliga och duktiga kvinnor.
Hängde på Anna och hennes vänner ut. Vissa kvällar visas deras dykvideos på Choppers istället för på Victors påWind Beach. På Choppers är det samtidigt pubcrawl dessa kvällar. Party med andra ord. Bra ös och live musik och en hel del drinkar, så även för Gunilla. Hade tydligen något på min bucketlist som jag inte visste om, men nu har jag gjort det. Wild and Crazy. Vad det var? Det lämnar jag till fantasin.
Var allmänt ganska lat denna vecka, kände för att vara rejält utvilad inför vad som komma ska.
Men ut på tur aldrig tur. Tog på mig gympadojorna och drog söderut. Förbi Mae Head, Jansom Bay, Sanuan beach och slutligen till Banana Rock. Det som slog mig var att det var så lite folk på dessa ställen. Det är fina resorter som ligger där, fantastiskt läge. Men nästan inga gäster. Det är ju i princip högsäsong nu. Samtidigt ligger det lite off men några nätter skulle jag nog kunna bo där. Framme vid Banana Rock var det en del bungalows som tagit stryk av regnperioden och rasat ihop.
När jag var på väg tillbaka från min tur, gick längs Yellow Brick Road i mina tankar, hörde jag någon ropa ”Lady, lady Ban Sahpang”. Vände mig om och där stod den danske naturisten. Med kläder….. Kunde ju inte säga, sorry men kände inte igen dig med kläder på. Ser bara bilden från stranden framför mig och ler.
Så var det dax att ta farväl av Anna och Koh Tao, ogillar att säga hej då. Blir alltid gråtig. Men det var inte så svårt nu, vi ses ju snart igen. Lilla My, älskade unge.
Lifeisbetterinflipflops.blog 