2016-01-03–2016-01-05
checkade ut från Dhamma Kancana klockan 7 på morgonen, avslutade med två timmars meditation kl 04.30
Fick åka med två Dhamma Servers som bodde i Bangkok. Lite mör i huvudet och blandade känslor. Tomt, upprymd, hur ska jag förvalta allt jag upplevt och jobba vidare med? Satt i baksätet och försökte koppla av. Inte så lätt med två kvinnor i framsätet som tjattrar oavbrutet och kör som en biltjuv. Andas Gunilla.
Kom fram hel i alla fall, tog väl 2,5 timmar. Gick fort med andra ord.
Att checka in på P.Y Guesthouse var som att komma hem. Sådan härlig, avspänd atmosfär. Bakom grinden dolde sig en oas. Massor av grönt, gamla möbler, statyer och annat smått och gott.
Tog mig en sväng till JEATH Warmuseum, ligger inne på ett tempelområde vid floden. Fullt av aggressiva hundar, kände mig inte så safe direkt. Ett minus med den här stan är hundarna som inte är trevliga. Inte bara jag som upplevde det så. En annan gäst fick kasta sig in i en bil för att komma undan. Det gäller framförallt vid templen. Trist. En deltagare på meditationscentret som bor i Kanchanaburi, hade blivit attackerad bakifrån av två galna hundar på gatan. Hon fick gå varje dag i en månads tid och få såren omlagda. Käka en massa antibiotika.
Jag tror ju på att mycket i livet sker av en anledning, att det är förutbestämt. Guesthouset som jag bodde på var litet, 8 rum. Hur stor är då sannolikheten att en man, dansk, bor där samtidigt som jag. Det i sig är ju inget konstigt. Men när vi pratat om våra resor, planer, visar det sig att han ska till samma meditationscenter där jag just checkat ut från Plus att han även ska till New Foundation i Chiang Rai. Jag hade anmält mig dit men avstod när jag fick plats på Dhamma Kancana. Helt otroligt. Så vi hade mycket att prata om. På kvällen, efter våra aktiviteter på dagen, sammanstrålade vi i trädgården, där även andra gäster slog sig ner för att snacka. Så trevligt. Som att sitta i någons vardagsrum.
Tog bussen upp till Hellfire pass, där Death Railway byggdes av krigsfångar under andra världskriget. Ett stopp vid ett vattenfall. Men nästan inget vatten. Är ju ganska bortskämd med vattenfall från Norge….Som avslutning besökte jag War Cementhary så nu var mitt kulturella behov fyllt och jag hade gjort mig förtjänt av en timmes massage. Haffade en cykeltaxi på hemvägen. Fick en historielektion på köpet, om alla kungar bland annat och cigarettillverkning och pengatryckeri där vi åkte hemåt i solnedgången.
Lifeisbetterinflipflops.blog 