2016-02-05–2016-02-13
Så äntligen kom jag till Kep och lugnet. Bara lata mig, minimalt med kulturella aktiviteter. Var ju i Kep förra året och såg en hel del då. Så nu pool och strandhäng så mycket som möjligt. En liten miss hade jag dock inte räknat med, that, kinesiska nyåret. Vilket gjorde att Kambodjarnerna vallfärdade till Kep i 3 dagar och intog stränderna med mera. Bilarna var fullastade med människor och mat. Så stranden fick vara dessa dagar.Samtidigt är det intressant att se hur de firar.
Hann bo på 2 ställen, först Vanna hill, som jag mest valde för poolområdet och att det ligger väldigt vackert. Deras inställning till service är helt ok. Förstår att det är en ny manager, han satt hela dagarna i restaurangen fjättrad vid sin laptop. Hade inget intresse av hur gästerna hade det. Som hotellslav är det något som stör mig. Fick heller aldrig svar på om jag kunde stanna längre och i så fall till vilket pris. Ingen återkoppling alls, det är sådant som gör att jag blir lite negativt inställd.
Men så fick jag det så mycket bättre på nästa stället, The beach House . The Beachhouse KepLigger precis vid stranden, har en liten pool. Inredning i min stil och så en fantastisk manager, Donna från Australien och hennes högra hand, Tia. Blev kär i stället direkt, ville inte åka därifrån. Donna kan det här med ett gott värdskap, hon småpratar med alla gäster. Tar sig tid och det är sådant jag uppskattar och gillar. Fick två nya vänner där, Petra och hennes son Nils, som är ute och reser. ibland, absolut inte ofta träffar man människor, som det bara känns rätt med. Blev både goda middagar och snack över vin och poolhäng.
Som sagt, hade bestämt mig för att vara lat i Kep, men det håller ju inte så länge. Blev både cykeltur och hiking i nationalparken och utmed stranden.
Hitade ett mysigt fik, Kep Coffee, som drivs av ett amerikanskt par. Nybakade, varma cookies med en espresso. Gutt!
Världen är egentligen inte så stor när man är ute och reser, man återser människor man träffat tidigare. En kanadensare, Paul, som jag träffat på väg från Laos, ropade på mig i Kep. Blev ett par öl och en hel del snack innan våra vägar skildes åt igen.
Efter en härlig vecka i mitt paradis, var det dax att säga hej då till alla härliga människor man träffat och dra vidare.
Lifeisbetterinflipflops.blog 