2016-03-02–2016-03-06
Tog bara 30 minuter från hotellet i Khanom till piren, Don Sak. Lomphrayah speedferry till Koh Phangan via Koh Samui. Efter 1,5 timme var jag framme. Första gången för mig på den här ön. Varit på väg så många gånger, när jag besökt Anna på Koh Tao, men i te fått tummen ur. Nu hade jag bestämt att prova ön innan jag reste till Koh Tao. Något jag inte ångrar, för jag blev förälskad.
Bodde två nätter på Mandalai hotell i Chaloklom, på norra sidan. En mysig, sömnig, laidback fiskeby. Där allt puttrar på i sakta mak. Påminner lite om Fishermans village på Koh Samui för 20 år sedan. Härlig strand. Hittade ett bageri, North West Bakery, tysk ägare. Doften av nybakat, hemgjorda marmelader, honung, kefir och mycket annat gott. Frukost, ja tack.
Mandalai hotell, boutiquehotell. För att bara ha några år på nacken så var det lite slitet här och var. Synd att man inte plockar bort trasiga solstolar som ingen ändå kan sitta i. Servicen var heller inget jag hoppade högt av. När man inte får någon information alls när man checkar in utan måste fråga själv då paret som är ansvariga, prioriterar taxikunder istället. Jag ville se på alternativa rum, men fick till svar att det var fullbokat. Vilket var lögn, de sålde 5 rum på walkin till ett gäng tyska ungdomar senare. Så tyvärr fick de mycket på minussidan. Synd på ett annars mysigt hotell med en liten privat strand och pool.
Sett en del hotell och restauranger till salu. Undrar varför. Spruckna drömmar? Ändrade planer? Många förstår nog inte hur mycket jobb det är, det är inget 8-5 jobb utan snarare dygnet runt. Det är nog en romantisk dröm många har, att köra eget, hur svårt kan det va?
En annan reflektion jag gjorde är att denna lilla by domineras av ryssar. Otroligt många, som verkar vara bofasta eller i alla fall stannar länge. Har inte känt så på någon plats i Thailand. I Vietnam däremot var det platser som ”tagits över”, både på gott och ont.
Efter två nätter i byn, tog jag mig uppåt till nästa ställe. Bara någon kilometer eller två från byn. Där låg det, Phangan Utopia resort. Jag bara kände: här vill jag bli. Min bungalow hade havsutsikt, till och med badrummet hade ett stort panoramafönster ut mot havet. Tyst, lugnt, skönt. Poolområdet var extra plus. Tänk att få sitta med morgonkaffet, meditera med den här utsikten. Inga ljud förutom lite från djur och en och annan båt. Det turkosa vattnet som möter den klarblå himlen. Så mycket energi som det ger.
Så här tankade jag energi, slappade, läste, mediterade. Kommer definitivt tillbaka och vill stanna längre nästa gång.
Efter 4 dagar var det dax att packa igen. Mitt sista stopp på min resa. Nu blir det en favorit i repris. Koh Tao och få spendera tid med Anna
Lifeisbetterinflipflops.blog 