6.11.2016
Ut på tur aldrig sur. Efter lite förvirring och missförstånd, kom hon äntligen, legenden, myten, the german lady, Antje. Hämtade upp mig, hade hyrt guide/chaufför en heldag till vårt förfogande. Så det blev lite gott och blandat den här dagen.
Först på listan stod Waterbom, Kuta. Ett vattenlekland för barn och vuxna. Antje jobbar för restaurangerna på Waterbom och hade bjudit in mig att förlusta mig i diverse mer eller mindre skräckinjagande rutschbanor mm. Man har gjort en hel del vattenlekland när barnen var små. Mest för deras skull, känner väl att jag är klar där. Det blev en tur i alla fall, i jättelika badringar. Men hejade ivrigt på Antje, när hon slängde sig ut i den ena farligheten efter den andra. Testade även lite av deras goda mat.
Sen fortsatte vi mot Ubud, passerade Monkey Forest. Antje fick se sin första vilda apa. Ska skicka henne till templet i Uluwatu, får se vad hon säger efter det. Om hon är lika exalterad när de sliter i dig, försöker sno dina saker. Ledsen Ubud, men du har längre inte en så stor plats i mitt hjärta. För mycket folk, trafik. Den spirituella känslan är svår att finna, i alla fall för mig. Däremot risfälten utanför är fantastiskt vackra och ger en känsla av inre frid.
Blev stopp vid en batikfabrik med. Tur att jag inte hade så mycket pengar med….. Annars hade det blivit dyrt.
Så stoppade vi en Luwakfarm, där man gör kaffe av bajs. From poop to coffee. Har tidigare besökt en, men den här gav mig mer. En jättego kille som guide, som visade oss runt och berättade. Fick göra världens provsmakning av olika teer och kaffe. Köpte med mig ginsente och lite rökelse. Det har man alltid användning för. Jag gillar inte djurhållningen av dessa djur. Enligt guiden så har de det bra. Men det är ju inga stora burar de har att röra sig i. Kaffet smakar definitivt inte skit. Det är mycket gott, faktiskt. Dyrt, men gott. Som så många andra goda drycker. Champagne, whisky, rom, mm Man får välja tillfällen när man dricker dessa ädla drycker.
En kokosnöt och ett vattenfall stod även på menyn.
Kom tillbaka till Sanur framåt kvällen. Har checkat in i Antjes boende, hos hennes chef. Michael. Han är kock och liknar Gordon Ramsey, till utseendet. Inte alls så hetsig som Ramsey. Han har ett gigantiskt hus i ett community i Sanur, med beachaccess. Hans föräldrar och syster, från Tyskland, var även på besök. Så här ska jag bo, tills jag drar till Lombok.
Var på ett veganställe, Zulu och åt urgod middag på kvällen. Ett ställe där man vill ha allt som är på menyn.
Satt och snackade med familjen innan det var dax, att säga gonatt och dra täcket över huvudet.
Lifeisbetterinflipflops.blog 