29.12.2016

Tur man inte vet vad som ska hända när man vaknar på morgonen. När man tror att man har full kontroll.

I alla fall, upp tidigt. Taxi och tåg till flygplatsen. Ute i god tid. Checkade in, strosade runt och av någon anledning gick jag inte genom security. Då det plötsligt slog mig, fan jag hade glömt att ta ur mina grejer ur safen på hotellrummet. F-n, f-n, f-n. Vad göra? Passet hade jag ju men alla mina andra viktiga saker. Vad göra? Sprang till informationsdisken, de hjälpte mig att ringa hotellet. Jag tänkte som så, att de kunde skicka en taxi med sakerna, men det var omöjligt. Dividerade om jag skulle ta tåget och taxi tillbaka, fanns möjlighet att hinna. Men tjejen bakom disken sa att det skulle gå snabbare med taxi. Jag litade på henne och inte på min magkänsla. Run Forrest run, ut och hugga en taxi. Anade direkt oråd,  han hade ingen fungerande gps och kunde väldigt lite engelska. Men intalade mig, att han fixar det här. Det hade säkert gått vägen om han hade hittat, som han påstod. Till och med jag kände igen mig när jag såg att han körde åt fel håll. Började lugnt och sansat prata och förklara, du kör åt fel håll. Men allt eftersom tiden gick blev min röst högre och högre när jag såg att tiden började bli knapp. Var nog ganska hög i rösten när han stoppade och lät en annan taxibil överta mig. Eller med andra ord, jag var riktigt förbannad.Mission impossible tänkte jag när jag hoppade över till den andra bilen.  Men nu hamnade jag rätt, efter 2 minuter var vi framme vid hotellet. Sprang in, hämtade grejerna, blängde lite snett och tänkte onda tankar. Ut i bilen, nu var det riktigt bråttom. Kände mig som att man var med i värsta filmen, jagad typ. För han körde som en galning. Jag hade i mitt inre gett upp om att hinna, det var kört. Började tänka plan B. När vi helt plötsligt var framme. Han fick gott om dricksoch önskade mig lycka till. Spring, spring igen….. genom security, typ en VIP genomgång.  Nu var det 5 minuter kvar till avång….. Vi har efterlyst dig några gånger sa tjejen i gaten när jag andfådd kom dit, nu var det ingen minut till avgång. Typiskt att man inte får höra sitt namn ropas upp på en flygplats, när det äntligen sker. Hoppa in i shutteln, där sitter en kille. Jag var inte ensam om att komma sent. Men han hade kommit försent på grund av att han hade käkat frukost med familjen och glömt bort tiden. Kunde äntligen andas ut. Vilken start på dagen och ett par hysteriska timmar. Lärdom av detta: Glöm ALDRIG att extrakolla i safen. Kunde inte annat än skratta åt eländet. Skulle ha velat haft en film inspelad när jag gick bananas över den första taxichauffören. Han måste ha blivit livrädd när jag fick spelet.

Hejdå Hongkong, på återseende.

Mellanlandade i Beijing, inga mer incidenter. Landade framåt kvällen på Kastrup. Slut i rutan och på denna resan. Känns lite vemodigt, men nu väntar nya äventyr. Mot Lappland och några månaders vinterjobb. Samt planering för nästa resa.

27.12-28.12.2016

Landade tidigt på morgonen i Hongkong. Bussen in till staden, passa på och få lite sightseeing samtidigt. Har jag nämnt om att jag gillar Hongkong? Gillar verkligen den här staden.  Enkelt att ta sig runt, antingen till fots, metro, buss, spårvagn. Rekommenderar att köpa ett Octopuskort för 150 HK dollar, det kan man både betala med och resa med. Bara att fylla på i kortautomat. Smidigt som attans.

Bokat rum på Butterfly on Hollywood. Ut på vandring direkt. Besökte ett av den äldsta templen i HK. Köpte ljus och tände för nära och kära som lämnat oss. I anslutning till templet låg en marknad. Hittade äntligen ett buddhahuvud med 4 ansikten som jag letat efter.

Gick omkring och frös, lite skillnad i temperatur från Thailand. Så det blev till att fynda lite långärmat och en kofta. Dag 1 av 2 i HK blev mest shopping och fika och mycket gående.

Dag 2 var jag turist med stora bokstäver. Åkte spårvagnar hit och dit. Jättemysigt och så får man se mycket.Träffa locals på spårvagnen som man slår sig i slang med. Var vid Victoria Park. Färja över till Hongkong Island. Tog mig till Ladies market. Packat med folk och allsköns bråte. Vandrade och vandrade. Käkade middag på en sylta. Billigt och gott.

Dags att runda av, knyta ihop säcken. Allt har ett slut.

Den här resan har blivit annorlunda mot mina tidigare. Ändra planer efter vägen, ta en annan riktning . Har blivit mycket bättre på att säga ja istället för nej. Våga-Prova-Söka.

Min inställning till livet har förändrats. Förstår nu att min kropp och mitt inre har varit i större obalans än vad jag anat. Är mer känslig för höga ljud, mycket människor än vad jag varit tidigare. Tror att allt händer av en orsak, livet är förutbestämt. Fått många nya verktyg hur jag ännu bättre ska ta hand om mig.

Att våga är att förlora fotfästet en stund. Att inte våga är att förlora sig själv.

 

26.12.-27.12.2016

 

 

Ingen blymössa idag. Mycket piggare. Upp tidigt och packade. Var hos tjejerna på Kayos och fick en sista fotmassage för den här gången. Fick lite extra dricks som farväl present.

Brunch på Blue Water med Anna och Justin. Dags att säga hejdå för den här gången. Alltid så svårt, i alla fall för mig, mammahjärtat. Gömmer mig bakom mina solglasögon så inte tårarna syns. Men förhoppningsvis ses vi snart, till sommaren. Jag är sämst på att ta farväl.

Tog båten till Koh Samui för att flyga till Phuket. Men jag och resor….. Bussen från piren till flygplatsen pajade och det blev liiiiiite tight att hinna med flighten. Men jag var inte ensam om det. Vi haffade en egen taxi som körde som en galning för att hinna.  Springa gatlopp igen…. Run Forrest run. Som sista personen hoppade jag på shutteln ut till planet. Sekunderna på min sida den här gången. Jag som hade tänkt hinna käka något på flygplatsen. En glass på Swansens. Hann inte gå på toa ens.

Flög till Phuket, där hade jag några timmar att slå ihjäl innan flighten till Hongkong skulle lyfta.Det kändes som det var jag och 100.000 kineser som väntade på flyg. Svårt att hitta någonstans att sitta, folk överallt. Hade ju tänkt mig en lite nap. Men som känt är, är inte kineser de mest tystlåtna folket. Så det var inte lönt att tänka sig att sluta ögonen. Planet till Hongkong lyfte 3.45, jag slocknade innan vi var uppe i luften.

 

 

25.12.2016

Vaknade med lite blymössa idag, men det var det värt. Så kul igår.

Blev en dag på stranden. Tid för eftertanke. Snart dags att knyta ihop den här säcken, den här resan börjar gå mot sitt slut.

Körde repris på gårdagen hos Anna och Justin. Drack goda drinkar och njöt av sol och solnedgång.

En middag på Sairee Sairee innan kvällens julparty på Banyan Bar, stället där allt kan hända. Inga hämningar. Allt är tillåtet. Kan väl gå lite överstyr ibland. Många härliga människor och en del ohärliga… Jag vandrade hemåt efter en drink. 

24.12.2016

och äntligen SOL. Den där härliga lampan på den blå himlen lyser igen. Tack för det. Tänk vad avsaknad av sol, efter regniga dagar, gör med människan. Man blir glädjefylld, har mer tålamod, ler åt alla. Efter god grötfrukost på Blue Water drog Anna och jag till beachen. Här ska pressas. Vi var ju inte ensamma kan jag säga. Klart att alla saknat stranden efter så mycket regn.

Jullunchen blev flytande med Blue Waters variant på julglögg. Sangria med massor av frukt i, kanel och stjärnanis. Mycket lättdrucket och läskande i solen.

Kvällen började på The Casa, hemma hos Anna och Justin med  julklappsutdelning och pizza och prosecco. Mycket snack, högt och lågt. Njöt av en vacker solnedgång.

Sammanstrålade med deras vänner på Victors, ännu mer drinkar, dans och spex. En riktigt härlig julafton. Stor kontrast till förra julen, då jag var på ett 10 dagars silent retreat i norra Thailand genom. Då hann både jul och nyår passera utan att man var medveten om det. Undrar var jag är nästa jul?

 

 

23.12.2016

 

Vaknade till ännu en dag med regn. Nu måste det vända snart. Vill ha soooool.

Så var dagen här. Denna dag, historisk i mitt liv. En cirkel som ska slutas. Jag gör det här för mig och för min älskade syster.

Gick till Mae Head i regn men med solsken i hjärtat, ja, lite pirrigt förstås. Steg in på Tatoo Art, denna studio som är känd som en bra studio, varit med i Miami Ink. Där ska jag, Gunilla, bli av med min oskuld när det gäller tatuering. Anna kom dit och höll mig sällskap, tog bilder på mästerverket. Alltså inte mig, utan tatueringen… Blev en fjäril, blå turkos med skuggor, på mitt högra skulderblad. Mycket nöjd och glad. Nu har jag alltid min syster med mig. Känns bra.

Anna och jag var och tog en drink på Victors bar, sedan vidare till Portobello. Delade på 2 förrätter som smakade himmelskt. Bl a en friterad camenbert med rödbetstzatziki. Var och kikade i lite affärer. Blev en ganska tidig kväll.

 

22.12.2016

Vaknade klockan 7. Efter yoga, tai chi och kaffe så var det dax att checka ut från Chaantalay. Tog mitt pick och pack och gick ned till stranden och Blue Water och deras himmelskt goda och nyttiga gröt som serveras med mangokompott. Gick vidare längs strandpromenaden till AC2, min nästa boplats. Har bott här tidigare och gillat det. Nu har de byggt ut med flera rum. Jättefint och fräscht. Packa upp, njuta av havsutsikten från balkongen. Inget direkt solväder idag. Gick till Mae Head och till Tatoo Art, bokade tid till i morgon. Fick bilder av hur jag vill att min tatuering ska se ut. Spännande och pirrigt, nu ska det bli av.

Var hos de duktiga tjejerna på Kayo och fick fotmassage. Anna och jag möttes på Blue Water för middag. Delade en mezeplatta och drack varsin god drink. De är bra på  både mat, dryck och service på Blue Water, rekommenderas. Ligger på stranden. Har även en övervåning. Åkte sedan hem till en av Annas chefer, Dave. Han hade en inflyttnings/julfest. Vi hade med en mjuk pepparkaka som vi bakade igår kväll. Fick god hemmagjord glögg som Dave gjort.

Dave har efter många år på ön, byggt ett hus, fräscht, rejält bygge i mer västerländskt stuk. Lyckad kväll, trevliga människor. Alltid kul att träffa Annas vänner och kollegor. Roligt att de vill  ha bitchen med.

ol

 

 

 

21.12.2016

Vaknade efter 10 timmars sömn, så härligt. Riktigt utvilad. Käkade frulle, packade ihop.En stunds meditation nere vid stranden. Tack och hej, har hittat ytterligare ett ställe jag vill återvända till.

Dags för öbyte, till Koh Tao. Kliva ur min lilla bubbla jag har varit i och bli social igen. Ser fram mot att träffa min älskade musketör och co igen. Justin mötte upp mig på sin hoj. På väg från piren till Sairee dog den. Kortslutning, typ. Stackarn, mig gör det inget. Fick låna en annan hoj så han kunde köra mig till Chaantalay där jag skulle ha ett rum bokat…… trodde jag. Vår överenskommelse när jag checkade ut för 10 dagar sedan var som bortblåst. De kunde erbjuda mig ett rum på mittenvåningen, med en härlig utsikt över hotellbygge och en soptipp av bråte. Priset hade även gått ned.  Jag orkar inte…. tog rummet en natt. Förstod varför priset gått ned. Det stank avlopp när jag kom in i rummet som inte heller var städat. Men bokade ett annat ställe från i morgon. Andas Gunilla, andas…

Så gott att få återse dottern igen.  Var och shoppade varor till middag. Gjorde en härligt god chilli hemma hos Anna och Justin. Fick se deras casa för första gången. De delar det med ett annat par. Jättefint, fantastisk utsikt över Sairee Beach, lite off, kräver nästan att man har hoj. Lite långt att traska hem i natten efter barbesök mm. Blev en underbart god chlli som sköljdes ner med gott rödvin. Jag drog ihop en liten dessert med creme fraiche, florsocker, lime och passionsfrukt. Syrligt och gott som avslut på middagen. Så for jag hem till mitt stinkande rum, stannade på vägen och köpte doftspray så jag skulle klara natten.

 

20.12.2016

Thonsala, Koh Phangan

 

 

Den sista morgonen…..  på Green Papaya. Kommer definitivt tillbaka hit. Lugnt, skönt, vackert. Härlig atmosfär.

Regnade så det blev inte en sista stund vid poolen, blev slappande på balkongen istället. Sedan var det dags, packa pappas kappsäck igen…..

Säga hej då till personalen, alla så trevliga och tillmötesgående.

Taxi till Thongsala och Angkana Bungalow. Mycket trevligt ställe. Ligger avsides, egen strand. Men ändå på gångavstånd till byn. Ett franskt par som äger det. 4 år gammalt. Perfekt ställe att relaxa på. Endast 10  bungalows, familjärt. Har bokat endast en natt, eftersom jag ska till Koh Tao i morgon och fira jul med Anna och Justin. Men jag kommer tillbaka! Lovar.

Ger mig ut på upptäcktsfärd och shoppingrunda. Köpa lite julklappar och presenter.

Drogs till ett ställe där massor av tyg hängde utanför. Där hängde den, en sådan väggbonad/överkast som jag letat efter. Härliga färger, Buddha i mitten med mandala runt.  En sån ska jag ha, tänkte jag och gick in. Slutade med att jag köpte 2 stycken, en till Erik (som jag vet önskar sig en sådan) och en till mig. Började prata med ägaren, en indier, som bott på ön i 12 år. Hans familj driver affärer både i Indien och i Thailand. Han är även en healer. Pratade spiritualism, ayurveda, gå vidare med sorg. Det ena ledde till det andra, han erbjöd mig en session. Han hade en bänk i ett rum bakom affären. Det blev en känslosam stund, upplyftande, befriande. Pratade om döden, enligt hans tro så får vi alla ett kontrakt när vi föds. Ett kontrakt, som ger dig din tid här på jorden. Den tiden varierar från person till person. Jag förstår hans tänk och tro. Det gör det lättare att hantera sorgen efter A. Gick därifrån med ett lättare sinne, omtumlad. Glad att jag är bättre på att säga ja istället för nej. Att våga. För ett  par år sedan hade jag nog inte vågat, att säga ja direkt, utan att tänka efter, komma tillbaka. Nä, det är nu eller aldrig. Vi utbytte mailadresser, skriver då och då, Kommer att hälsa på nästa gång jag kommer till Koh Phangan.

På kvällen blev jag upphämtad av en fransk kvinna, Karine Saint Yves, på hennes skoter. Åkte hem till henne en bit inåt ön. Där fick jag ayurvedisk massage med tibetanska skålar. Mycket speciellt, skönt och annorlunda. Kände mig fylld av energi efteråt. Karine har bott i Nepal och Tibet  i flera år för att lära sig denna typ av massage. Bor i Nice, hennes hemort, några månader om året, resten av året är hon på Koh Phangan. En fascinerande kvinna och jag blir lite smått avundsjuk, på hennes liv och så härligt hon har det. Följer sina drömmar. Hon körde mig tillbaka till Thongsala. Åt en macka i restaurangen. Då kom tröttheten, herregud, det var som ett slag i magen. Blev totalt däckad. Det var väl både healingen och massagen som dränerat mig. Tog en dusch, la mig kl 9 och somnade direkt efter en omtumlande dag.