20.12.2016
Thonsala, Koh Phangan
Den sista morgonen….. på Green Papaya. Kommer definitivt tillbaka hit. Lugnt, skönt, vackert. Härlig atmosfär.
Regnade så det blev inte en sista stund vid poolen, blev slappande på balkongen istället. Sedan var det dags, packa pappas kappsäck igen…..
Säga hej då till personalen, alla så trevliga och tillmötesgående.
Taxi till Thongsala och Angkana Bungalow. Mycket trevligt ställe. Ligger avsides, egen strand. Men ändå på gångavstånd till byn. Ett franskt par som äger det. 4 år gammalt. Perfekt ställe att relaxa på. Endast 10 bungalows, familjärt. Har bokat endast en natt, eftersom jag ska till Koh Tao i morgon och fira jul med Anna och Justin. Men jag kommer tillbaka! Lovar.
Ger mig ut på upptäcktsfärd och shoppingrunda. Köpa lite julklappar och presenter.
Drogs till ett ställe där massor av tyg hängde utanför. Där hängde den, en sådan väggbonad/överkast som jag letat efter. Härliga färger, Buddha i mitten med mandala runt. En sån ska jag ha, tänkte jag och gick in. Slutade med att jag köpte 2 stycken, en till Erik (som jag vet önskar sig en sådan) och en till mig. Började prata med ägaren, en indier, som bott på ön i 12 år. Hans familj driver affärer både i Indien och i Thailand. Han är även en healer. Pratade spiritualism, ayurveda, gå vidare med sorg. Det ena ledde till det andra, han erbjöd mig en session. Han hade en bänk i ett rum bakom affären. Det blev en känslosam stund, upplyftande, befriande. Pratade om döden, enligt hans tro så får vi alla ett kontrakt när vi föds. Ett kontrakt, som ger dig din tid här på jorden. Den tiden varierar från person till person. Jag förstår hans tänk och tro. Det gör det lättare att hantera sorgen efter A. Gick därifrån med ett lättare sinne, omtumlad. Glad att jag är bättre på att säga ja istället för nej. Att våga. För ett par år sedan hade jag nog inte vågat, att säga ja direkt, utan att tänka efter, komma tillbaka. Nä, det är nu eller aldrig. Vi utbytte mailadresser, skriver då och då, Kommer att hälsa på nästa gång jag kommer till Koh Phangan.
På kvällen blev jag upphämtad av en fransk kvinna, Karine Saint Yves, på hennes skoter. Åkte hem till henne en bit inåt ön. Där fick jag ayurvedisk massage med tibetanska skålar. Mycket speciellt, skönt och annorlunda. Kände mig fylld av energi efteråt. Karine har bott i Nepal och Tibet i flera år för att lära sig denna typ av massage. Bor i Nice, hennes hemort, några månader om året, resten av året är hon på Koh Phangan. En fascinerande kvinna och jag blir lite smått avundsjuk, på hennes liv och så härligt hon har det. Följer sina drömmar. Hon körde mig tillbaka till Thongsala. Åt en macka i restaurangen. Då kom tröttheten, herregud, det var som ett slag i magen. Blev totalt däckad. Det var väl både healingen och massagen som dränerat mig. Tog en dusch, la mig kl 9 och somnade direkt efter en omtumlande dag.
Lifeisbetterinflipflops.blog 