Lifeisbetterinflipflops.blog

3 september

Packa pappas kappsäck igen. New day – new stay. Ska ta mig ännu mer söderut idag.

• 

• 

• 

• 

• 

Buss till Vila Do Bispo, tog en dryg timme. Framme mitt på dagen. Bokat 2 nätter på Hotel Mira, fräscht och relativt nytt. 21 rum. Ett stort plus att de har tänkt till här: på badrummet ligger en svart handduk med en bild vid sidan. Bilden visar vandrarkänga. Så genomtänkt att det finns handduk att rengöra skitiga kängor med. Har en balkong med eftermiddagssol. Gutt, gutt, gutt. Gick en sväng. Blev en kaffe och croissant nära hotellet på ett lokalt hak. Irrade lite vidare, hittade ett Lidl. Paradis att handla där. Köpte på mig lite smått och gott till nästan gratis.

Satt mig i solen ett par timmar. Hade bokat massage 1 timme. Det var ägarinnan själv som är massör. Helt ljuvligt, fantastiskt och så välbehövligt. Blev lite frusen efteråt. Blev ett par koppar te och sen middag på tabuleh och hummus som jag köpte på Lidl. Ett par glas rosé till. Sen somnade jag gott.

4 september

Reflektion vid frukosten. Jag är van att hälsa, säg god morgon till andra gäster. Inte bli bedömd uppifrån och ner. Framförallt av 2 kvinnor, kanske i min ålder. I stället för att le och säga ”good morning” så glor de på mig, bedömer. Blir så j-a arg. Vad är det med folk?? Äter och dricker mitt kaffe och går därifrån. Orkar inte. Vet inte om en del blir provocerade av att man är ensam, ingen aning.

”Learn to walk alone, it will make you stronger”

Så dags för dagens hike, en dubbel espresso i varje ben. Kommer iväg vid 10. Dagens mål är Cabo de S Vicente, sydvästligaste spetsen i Europa. Har sällskap med ett belgiskt par första timmen, de bor på hotellet. Mycket trevliga, delar tips och råd om Portugal och resor i största allmänhet. Jag drar ifrån så småningom. Kommer även ifatt ”häxorna” från hotellet och går om dem. Ger fingret, nej, skojar bara. Men i min hjärna gör jag det.

• 

• 

• 

• 

Håller med ett par jag träffade i Odezeixe, att den här sträckan är riktigt tråkig. Bara grusväg, där massa bilar kommer och kör, på väg till olika stränder. Efter en stund kommer lite variation. Kommer nog lite lost, men så hittar jag tillbaka till leden igen. Följer blå/grön fisherman. Startade med vit/röd Historical. Lite roligare att gå, en bit i alla fall. Sedan kommer en jobbig sträcka, massa sten, gäller att hålla tungan rätt i mun. Har verkligen inte lust att stuka foten här. Möter mer och mer vandrare. En del balanserar i flipflops. Är ni helt korkade eller…..

Efter 15 km var jag framme vid målet, fyren vid Cabo de S Vicente. Blev en kort visit. Turistfälla deluxe. Så mycket folk. Bussar, bilar, stånd med souvenier och mat. Fanns även en ATM där. Och där försvann mitt intresse. Stannade max 10 minuter. Tömde skorna på sand, åt ett par kex innan jag började vandringen mot Sagres, 7,5 km bort. Blev lat och istället för att ta mig in till centrum av Sagres, blev det taxi till Vila Do Bispo. Alla stenar jag gått på hade gett mig blåsor, så var ganska mör.

• 

• 

• 

Hem och in i duschen. Gick till kyrkan, denna vackra gamla kyrka. Tände ljus för nära och kära, satt en stund. Tid för eftertanke.

• 

• 

• 

Gick sen till en restaurang. Gjorde undantag och åt ägg idag. I form av en mycket god omelett med persilja och lök och pommes vid sidan av. Det smakte efter en dags vandring. Dessert blev café double och en Pastel de Nata till det. Dessa mycket goda bakverk, fyllda med äggkräm. Mmmmmm så gott. En liten promenad innan jag vände hemåt. Satt på balkongen och drack ett glas rosé.

Kvällen blev framför Netflix, ser en serie om resor ”Somebody feeds Phil” Många platser som jag vill besöka, både nya och gamila. Som jag längtar att resa iväg igen. Har du en gång börjat resa är det svårt att sluta. Ständigt nya resemål som gör en nyfiken och platser man vill återvända till. Plus platser man absolut inte vill återvända till.