Fredag 13 september, Pokhara
”We travel not to escape life, but for life not to escape us”
Upp 4.30, ta farväl av fantastiska Mystic Mountain, hit vill jag tillbaka. Min buss till Pokhara skulle gå kl 7 från Kathmandu. De hade lovat att vi hade gott om tid när de tyckte vi skulle åka 5.25. Jag var väl lite skeptisk, men måste ju lita på dem. Fick med mig ett frukostpaket, tror attans de hade tömt förrådet på bakverk. Vi har lite olika syn på vad som kan ingå i en frukostpåse. Jag log och tackade så mycket(chaffören fick en del senare)
Sen började resan nedåt mot Kathmandu, första sträckan till Bahktapur gick snabbt men sen blev det tvärstopp. Olycka förstås. Kände att det här klarar vi inte och börjar bygga upp plan B i huvudet.
Efter att stått stilla en stund, tog vi en omväg genom gamla delen av Bahktapur, Durbar Square. Så jag fick se lite av den på köpet. Sen blev det plattan i mattan när vi kom ut på high way. Zick zack mellan filer, tutande utan dess like. Svängde in på bussparkeringen 6.57. Pust. Höll på att falla på knä och kyssa gatan för att jag överlevt.
Packade ur mina grejer ur bilen. Tackade för äventyret. Pratade med en Nepalesisk kvinna och hennes tyske vän. Fick veta att bussen går 7.30. What??!!! På min biljett står 07.00. Men hon hade rätt. Så denna så kallade lyxbuss kom så småningom. Kan väl säga att den är fräschare på bilderna. Men gott om plats var det. Storlek som en vanlig stor buss men har ca 20 platser, för att det ska vara mer komfortabelt. Ska inte klaga, helt ok. Frukostmacka , kaffe, te och vatten ingick och morgontidningar.
Det är 20 mil mellan Kathmandu och Pokhara, som ligger österut i Nepal. Resan tar ca 7-8 timmar. Sjukt mycket trafik, fascinerande att se hur trafiken kan mötas på dessa slingrande vägar. Förstår att det är mycket olyckor. Men det går inte att sitta och vara rädd hela tiden. Händer något så gör det, det är utom min kontroll. Slumrar och sover av och till. Vaknar till när vi gör stopp. Regn då och då. Lunch ingick med i biljettpriset. Stoppade på ett hotell i Chituan. Riktigt god lunchbuffé. Satt och pratade med nepalkvinnan och den tyske mannen. De ska vara i Pokhara 5-6 dagar, ska ut och vandra.
Var framme i Pokhara vid 16.30. Taxichaufförer står i klasar utanför bussen, orkar inte….. Men jag måste ha en bil för att ta mig till hotellet, eftersom jag inte har en aning om var i Pokhara jag befinner mig. Tog bara en chaufför i högen, för det första skulle han ha ett ockerpris. Tack, men nej tack. Då tar jag någon annan istället. Fick min vilja igenom. Mitt pris gäller. Vet ju att det inte är så långt till hotellet, på ett ungefär. Mycket konstig kille som körde, forcerad, hittade inte hotellet. Det är klart, det finns många hotell här men många ligger ju på en begränsad yta. Efter fråga hittade vi så fram till Mountain View hotel. Bra mottagande av trevlig personal. Dock var jag inte nöjd med första rummet, då jag hade som en soptipp utanför rummet. Fick flytta upp några våningar, det blev bra. Från takterrassen var det en vacker utsikt över sjön, Phewa lake.
Blev en sväng neråt sjön, strövade omkring. Mycket folk som bara strosade runt. Gillar stämningen här, inte så hetsigt. Skönt att min magkänsla var rätt när jag bokade boende här i 4 nätter plus 2 nätter uppe i Sarankot.
En kopp espresse macchiato på Coffee Sane, låg på en smal gata som gick från sjön upp till huvudgatan. Läckert litet ställe. Rekommenderas. Inrett med retrogrejer. Supergott kaffe. Mötte mina vänner från bussen, småsnack. De ger sig av i morgon upp i bergen. God tur.
Strosade vidare, många små butiker, med både fint och fult. Jag gillar ställen som säljer lokala saker, där pengarna går till utsatta barn eller kvinnor.
Middag blev på hotellet, MoMos förstås, så jäkla gott!
Lifeisbetterinflipflops.blog 