Sista dagen i Pokhara

Torsdag 19 september

Molnen har lättat lite och jag beger mig ut på långpromenad efter frukost. Hittade nya vägar. Kanske inte helt avsiktligt, blev lite längre än jag tänkt mig. Men sån är ju jag. Hamnade så småningom dit jag hade tänkt mig, nere vid sjön. Planen var att ta en båt över till ett tempel som ligger på en ö. Men shit, så mycket folk där som väntade på att ta sig ut. Hoppade det. Kollade in alla turister i stället. Många/de flesta är från Indien.

Blev lunch på Tristar hotel, Momo:s förstås. Skönt att sitta på övervåningen och blicka ner på myllret av människor. Får en känsla av att det är mer turister nu än när jag kom hit. Många som ska på trekking. Nästa gång jag reser till Nepal, ska jag resa lite senare på året då regnperioden är över. Verkar som jag kom i slutet av den, men i oktober är nog mest perfekt att åka hit. Så jag kan vandra mera.

Varit på en helt fantastisk massage på Middle Path. Ja, jag hittade faktiskt direkt idag. Den bästa massagen på mycket länge, helt sagolikt himmelskt. Bra, skönt, lite ont som det ska kännas. Fick en kopp te efteråt. Kändes som att sväva när jag gick därifrån.

Vädret var klart på tillbakavägen och jag fick se en magisk solnedgång. Skyndade mig upp på taket på hotellet och tog massa bilder och njöt av det vackra.

Hämtade min tvätt som jag lämnade i morse, käkade en vegburgare och drack en lassie på ”ett hål i väggen” ställe. Har hört talas om att det ska finnas Bhang Lassie (cannabis) men har inte stött på det. Men erbjudande om att köpa annat centralstimulerande får man dagligen. Nej, jag tackar fortsatt tack men nej tack.

Middagen smakade mycket bra och kostade nästan ingenting. Ägaren frågade om det inte var gott när jag lämnade lite av maten för jag blev så mätt. Såklart det var gott. Gillar dessa hål i väggen ställen där många locals äter. God mat och bra priser.

Fick hjälp av receptionen på hotellet med min bussbiljett tillbaka till Kathmandu. Bad att hon skulle ringa och kolla var bussen stannar. Hotellet i Kathmandu bokade biljetten åt mig. Det visade sig att de inte hade bekräftat den, men inga problem. Det finns plats för mig i morgon. Fördelen att lägga till lite pengar för dessa ”lite lyxigare” bussar är att de sällan blir fullbokade. Mer comfort, måltider ingår, vatten och även tidningar.

Packade och fixade, i morgon bär det av mot Kathmandu. Pokhara, vi ses igen.

Lämna en kommentar