Våren 2021 var en ”dallrande” och osäker vår. Skulle jag kunna jobba i Norge, kommer jag in eller inte. Hade fått jobb på Hotell Ullensvang över sommaren, men kunde jag ta mig in i Norge. Kom iväg i början av maj. Fick sitta i karantän, inte fy skam, i en svit på hotellet. Maten kom utanför mitt rum 3 gånger om dagen. Svårt att få ihop ”steg” inomhus, men jag gjorde vad jag kunde. Runt, runt, fram och tillbaka. Kunde sitta på balkongen och njuta av den fantastiska utsikten över Sörfjorden, Folgefonna på andra sidan och alla äppelträd, som sakta men säkert slog ut.
Så, den 16 maj, efter 2 veckor i karantän, fick jag ”kliva ut” i verkligheten. Sedan väntade en hektisk, annorlunda sommar, med alla restriktioner.
Lite turer hann jag med. Dronningstien förstås, Utne, Postvegen Ulrik- Granvin. Rallarvegen från Haugastöl till Finse, Bondhusvatnet och mycket mera. Även mysiga kvällar med nyfunna vänner, nere vid fjorden. Cidersmakning.Djupa, existentiella samtal, mycket skratt. Vandrade hemåt när solen gått ned för länge sedan.
Blev en tur med Siderbåten med kollegor. Från Lofthus över till andra sidan, Siderhuset Ole K. Mycket god middag och cider förstås.
Det blev även den sista sommaren som jag skulle tillbringa mycket tid med min älskade vän Netti. Som jag saknar dig, min vän. Så tacksam att Aija kom på besök och vi fick lite tid tillsammans.
Lifeisbetterinflipflops.blog 