Idag tar jag tåg från Valado och vidare mot Costa Nova/Aveiro. 2,5 timme med ett byte i Coimbra. Haffade en taxi utanför stationen i Aveiro, som körde mig till Hotel Farol i Farol.
Fick en go känsla så snart jag kom in i lobbyn. 26 rum, häftig inredning i 60-talsstil. Fått rum på 3:e våningen. Balkong med havsutsikt. I väntan på att rummet skulle bli klart tog jag en promenad på stranden. Här vill jag stanna längre än de 2 nätter jag bokat. Kunde boka på en extra natt, men sedan var de fullbokade.
Har överlagt med mig själv och kommit fram till följande: ”vad är det jag kommer sakna mest i sommar”? Jo, havet, vatten, stränder. Så har då bestämt mig för att hålla mig till havet/vatten, så länge som det går. Istället för att åka till storstäder, bli stressad av massa folk. Det här gör mig mera lugn och avslappnad.
Idag känns det som sommar, så härligt lagom varmt. Sitter på tåget från Lissabon mot min slutstation Nazare.
Jag är så jäkla kär i Portugal, alla byar man passerar. Grönskan, fruktträd, djur som betar, blommor. Att resa är det bästa för mig.
Tåg till Valado, en pittoresk och vacker station. Alla dessa konstverk i det blå/vita kaklet. Träffade 2 trevliga män på tåget som hjälpte mig med packningen.
Det stod en taxi vid stationen, lucky me. En äldre man, med skjortan uppknäppt till naveln typ, men charmig.
Tog 10 minuter till Miramar SPA, där jag bokat rum. Han kunde ingen engelska, men snackade på, jag svarade på engelska. Trevligt samtal. Kul man. Kostade 10 Euro, värt pengarna.
Miramar ligger i ett område som heter Pedeira, högt uppe. Längst bort mot var Trammen går upp till Sitio och Praia Northe. Min lägenhet var klar för incheck. Fin och fräsch. Balkong med fantastisk utsikt. Här kommer jag att trivas.
Tog en promenad ned till ”stan”. Jättevackert med smala gränder som ledde ner till beachen. Upptäckte att nere vid beachen, Nazare beach, ville jag bara bort asap. Så mycket folk överallt. Kanske extra mycket pga att det var helg. Så jag gick inte så många meter där innan jag vände uppåt gränderna. Hittade ett Spar, handlade lite ost, bröd och vin. Vandrade hemåt till lugnet. Hamnade i baren, ett glas ”Lappisglas” Vinho Verde, oliver och bröd. Satt som en smäck.
Satt mig på balkongen och njöt av en underbar och vacker solnedgång. Livet är ändå ganska gott. Havet, havet, havet.
30 april
Idag är det 33 år sedan Anna, dottern, en av mina musketörer föddes. Shit, det är ett tag sedan.
Frukosten var helt ok. Inga grönsaker, men färsk frukt, gott bröd, massor av sötsaker.
Gav mig ut på tur. Bra väder, lite blåsigt. Upp till Sitio och inget fusk genom att ta ”trammen”. Läste nånstans att det är 136 höjdmeter upp.
Kom upp till Sitio, fick genast en sån god känsla. Genuina människor. Ett vackert torg med dessa damer i sina kjolar som står och skriker på varandra. Kan tänka mig att de är konkurrenter där de står och säljer liknande varor.
Gick ut till fyren, där man står och ser de höga vågorna som kommer i september. Idag är det dock inte sådana vågor. För 1 Euro i entré, kommer man in i en utställning, där många har sina brädor, de som klarat av vågorna. En bild och text om personen i fråga. Blev glatt överraskad, det hade jag inte väntat mig.
Skulle sedan bege mig ner på Praia Northe, vilket var lättare sagt än gjort, då det var rejält brant på sina håll. Så vad gör Gunilla då? Jo, hon ger sig ut på en lite, alternativ omväg/senväg, som vanligt. Ner kom jag, men hade då hunnit passera både hus och en husvagn som var liksom bara ”droppad”. Förstod inte hur den har kommit dit, för någon väg fanns inte. Den verkade dessutom övergiven. Halvlåg på stranden en stund. Lite kallt och blåsigt dock. Gick en annan väg tillbaka. Hitta ett fik, med bara locals. Blev en kaffe och en pastel de Nata (för att fira Anna). Så mysigt när man hittar såna här ställen, där det sitter äldre kvinnor och män med sitt kaffe, snickesnackar med varandra.
På hemvägen gick jag till Pingo duce affär. Köpte grönsaker, avocado, ägg och ingredienser till en sallad. Hittade även kaneltuggummi, min favorit.
1 maj
Idag drog jag söderut från Pedeira. Fullt av festligheter på torget. Tydligen en löplopp vars målgång var just där. Passerade ängar fyllda av blommor. Väckte minnen från Gotland och alla midsomrar man varit där. Vallmo i överflöd.
Gick ned mot marinan och strandpromenaden. Mycket folk idag med. Långa köer in till restaurangerna, jag tog en gränd uppåt för att komma ifrån trängseln
.
Tillbaka på hotellet la jag mig i solen vid poolen. En fiskmås ansåg inte att jag skulle ligga där, släppte en stor skit, rätt ner på mig.
2 maj
Vaknade till regn. Men efter frukosten kom solen fram och jag gick till Sitio igen. Känner en dragning dit och vill göra ett besök igen. Gick omkring i lite nya kvarter. Råkade på en indisk restaurang, så det blev veg curry och ett ”lappisglas” Vinho Verde. De bjöd på en god soppa till förrätt. Riktig god.
Hade bokat massage på hotellet på kvällen. Jätteskönt, soft massage, inga hårda nypor.
Vaknade tidigt idag. Efter frukost, kaffe och banan, tog jag spårvagnen in till Lissabon.Gick upp till området Alfama. Upp, upp, upp. Vätskekontroll i form av en cafe double och ja, som tilltugg, en pasteis.
Fortsatte min vandring. Fint väder och mycket folk i rörelse. Så fantastiskt vackert. Gick i 3 timmar innan jag nådde ”shoppingområdet” och kunde börja beta av min inköpslista. Lite sommarkläder. Hittat en favoritaffär, Natura. Har jättemycket i min smak, till bra priser.
Idag firar Portugal årsdagen av Nejlikerevolutionen, 25.04.1977. Mycket musik och många lediga från sina jobb och en del affärer har stängt.
Kom på att bron som ligger i Belem, där jag bor, är röd och heter just 25 april bron.
Åkte hemåt till Belem, lastade av mina inköp och gav mig ut i myllret. Massor av människor.Middag blev vegetarisk spagetti och en stor öl till. Ölen smakade bättre än pastan. Ingen kärlek i den maträtten.
Hem och packa. I morgon, ny dag och nytt ställe
26 april
Vaknade till regn. Efter packning gick jag tvärs över gatan till Pasteis de Belem för frukost. Detta berömda stället där folk köar från morgon och kväll för att köpa dessa godsaker. Osttoast, cafe double och en äkta Pasteis de Belem, den ursprungliga. Hela kostcirkeln till frukost.
Hade bokat en Uber som körde mig till Sintra. I väntan på bilen, efter jag checkat ut, satt jag mig på ett café. Kaffe och bok. Fick se en trafikolycka på första parkett. En förvirrad dam som körde rätt in i sidan på en taxibil. Inga personskador som tur är.
Så kom min Uber, prick på tiden, som tog mig till nästa ställe, Sintra.
Värt att ta en bil istället för spårvagn, buss och tåg som var alternativet. Komma ända fram till dörren till mitt nästa boende Villas de Cintra 11. Blev positivt överraskad. Efter floppen med förra boendet, hade mina förväntningar sänkts. Bra mottagande. Min lägenhet heter Rose. Längst in i en länga av 4. Härlig uteplats med vacker utsikt, lugnt och skönt. Det enda ljud som hörs är påfåglar på andra sidan muren. Vackert klinkergolv i typiskt portugalmönster, men grått istället för blått. Packade upp och gav mig ut på tur. Gick upp mot Quinta da Regaleira, skulle bara gå en liten tur, men ramlade in i fällan. Snart befinner jag mig i en kö, för att köpa entré in på området. Inte så mycket folk, så här dags på eftermiddagen. Vackert och mycket att se. Perfekt att få fina bilder.
På vägen tillbaka slog hungern till. Hade inte ätit sedan frukost. På en bakgata hittade jag en indier. In i ett källarvarv och ut på en soldränkt innergård. Blev nanbröd, praner, ris, vatten. Satt ett par från Florida vid bordet bredvid, vi pratade om en hel del. Mycket trevliga. Efter middagen gick jag runt i Sintras små gränder, där krimskrams säljs överallt. Hade lovat mig att inte dricka alkohol på ett par dagar, men var bara tvungen att den berömda körsbärslikören som säljs i hål i väggen. Serveras i chokladkopp. Supergott och perfekt som dessert. 1 Euro. Gick hemåt, satt mig på min uteplats i kvällssolen och läste ett par timmar. Blev lite prat med mina grannar, 2 amerikanska tjejer.
27 april
Vaknade tidigt. Idag ska jag upp till palatset, det kända. En utmaning att ta sig dit med buss. Jag och flera andra placerade oss på fel ställe, vid bussarna. Den ena efter den andra bussen kom och åkte, utan att vi fick åka med. När jag gett upp och tänkte gå upp istället, kom en fransman ifatt mig. Som även han väntat på bussen. Han hade fått tips om att ta oss till tågstationen. Jaha, där hade man stått i 30 minuter…..Så det långa benet före det andra och lubba upp till tågstationen. Har tur/trängde mig kanske liiiiite och kom med bussen som stod inne. Tyckte jag var värd det som stått och väntat så länge. Kom så upp till entrén till Palacio da Pena, löste biljett. Inga köer. Väl inne var det en bit att gå upp till detta palats i vackra färger. Det gick bussar upp för de som ville. Jättevackert, blommor och grönska.
Så kom jag upp. Tog lite bilder och sen ställde jag mig i en kö, en låååååååång sådan. Började prata med en holländsk kvinna och hennes dotter om detta vansinne, att köa. Gick så sakta framåt. 1/2 timme för att komma till själva ingången och då tror man att det släpper, men icke sa Nicke. Då börjar det riktiga köandet. Gick så sakta framåt, för att passera rum efter rum, som man bara får se in i, bakom ett rep. Jag är INTE intresserad av att se hur det ser ut i dessa rum. Det som jag är intresserad av är utsikten. Utsikten och trädgårdarna. Det här är inte jag. Lyckades bli ”utsläppta” så vi kunde avvika från kön.
Skönt att komma ut. Tog lite bilder, utsikten var värd köandet.
Började vandringen tillbaka, nu skulle jag gå ner, inte ta bussen. Härligt och skönt att knappt möta några människor. Passade på att besöka Villa Sasetti och en liten park. Köpte 1 armband och 1 ring på nedvägen. Åt en veganburgare, som dock var en besvikelse. Brödet var torrt och burgaren var ganska smaklös. Hemma, la jag mig i solen på min uteplats, läste och slumrade.
28 april
Idag ska jag ut på tur. Frukost på ett mysigt ställe. Ta bussen till Azenhas de Mar som betyder havets vattenkvarnar. Denna vackra pärla vid Atlanten. Vägen dit var jättefin, så många vackra platser. t. Så fina platser att besöka framåt i tiden. Så kom jag fram till målet för dagen.
Wow, så vackert och vilken energi platsen ger. Vita hus med röda tak som liksom är hoptryckta, med små gränder. Ut på en klippa, som lutar sig ut över en havspool. Köpte en glass och gick en tur längs havet, norrut. Till Praia de Gaio. Härlig känsla att få känna av vandring på riktigt.
Till lunch åt jag en urgod toast och en liten Sagres till det. Utsikten, havet, gör mig glad, tacksam och ödmjuk.
Människor man möter hälsar vänligt. Så glad att jag åkte hit. Det är platser som dessa som ger mig mycket energi.
Tillbaka till Sintra, gick en sväng. Handlade lite. Hittade en pizzeria och slank in där. Blev en calabrese. Jättegod.
Hem och packa igen. I morgon blir det Nazare. Har varit en bra vistelse, men tror inte det blir flera gånger. För mycket folk, men kul att ha varit där.
Övernattar på Quality Hotel på Arlanda. Gillar det hotellet, ligger nära terminalen. God mat och bubbel.
Så, nu skålar jag in semestern.
23 april, Lissabon, Belem
Så, nu är det dags för efterlängtad ferie. 3 veckor i Portugal som jag vill suga ur så mycket som möjligt av. Inte hetsa omkring, utan ta allt slow and easy.
Flög från Arlanda till Lissabon igår. Hade Anders Tegnell framför mig på planet. Tycker lite synd om honom. Han är verkligen inte bekväm att vara i rampljuset. När vi stod och väntade på bagaget, ca 45 minuter, dök han upp bredvid mig allt som oftast. Han kände väl att jag inte utgjorde något hot, till skillnad från andra som kom fram och ville ta selfie. Snälla, låt människan vara ifred. Skämskudden kommer fram på mig.
Hade förbokat bil som väntade på mig. Har släppt det där med att åka kollektivt och bli lost. Det är jag klar med.
Bokat boende i Belem, stadsdel i Lissabon. Centralt och bra. Tvärs över gatan ligger det berömda konditoriet ”Pasteis De Belem”
Fick be en polis om hjälp att hitta rätt hus. Mitt boende ligger i samma hus som en pastelleria. Bara det.
Så härligt. Vackert trapphus. Packade upp snabbt och gick ut en sväng. Så vackert här, parker och gångstråk och en gigantisk kö till Pasteis De Belem. Dessa läckra bakverk, min favorit. Måste ju bara göra ett besök där och köa som alla andra. Min favoritsysselsättning. Köa…..
Blev en god middag på Belen 2 a 8. Vegetariska piroger fyllda med quiona bl a och så ett jättegott tomatris. Ett glas vinho verde och kaffe till dessert. Allt för 20 EURO, smakade jättebra.
Handlade lite gott & blandat i en affär innan jag drog hemåt. Frukt och dryck. Ja, och så 2 pasteis de Belem hos grannen. Undrar om en kan tröttna på dem.? Svårt att tänka mig.
24 april, Belem
Käkade en jättegod frukost på Milyo, ett populärt brunchställe. Det kan jag förstå. Så mycket gott, trevlig personal och mycket läcker inredning. Åt veganska pannkakor, drack lemonad med mynta och så en macchiato förstås. Ligger tvärs över gatan från där jag bor. Vädret är fint, soligt. Så kommer att hålla mig utomhus. Besöka parker mm.
Först på tur var botaniska trädgården. Bra att jag tog den direkt efter frukosten. Lite folk. Lugnt och rofyllt. Massor av vackra påfåglar som hördes på långt håll. Strosade runt i ett par timmar. Sedan blev det uppåt och uppåt, en utsiktsplats var nästa på min lista. Gick förbi en vacker, katolsk kyrka.
Energin började avta, hittade en bra affär. Köpte bröd, ost, dryck, nötblandning, jordgubbar. Allt för 10 euro. Brödet var ännu varmt, gott med valnötter i och lite grövre. Tryckte i mig en brödbulle på väg nedåt. Om det hade varit lugnt och lite folk där jag varit förändrades snabbt. Så snart jag kom nedför backen var det som att trycka på en knapp, massor av folk.
Tog mig hem, åt en macka och drack en Sagres till. Jordgubbar till dessert. Vilade ett par timmar, lyssnade på bok och slumrade av och till.
Sedan på med gympadojorna, ut på tur.
Gick längs floden, till fortet bland annat.
Så glad och uppfylld att jag är tillbaka i Portugal. Gillar landet och människorna här. Stannade för en kaffe och en pasteis.
Middag blev bröd, ost och vin. Det enda du behöver.
Hade bokat 3 nätter i Bergamo, lite för länge. Får ge Matteo rätt där, fullt tillräckligt med 1 heldag i Bergamo.
Så i dag tog jag bussen till Lovere, vid Lake Isoe, för att komma bort från surret . Vill ha positiva minnen, det sista från Italien. Tror attans jag är kär. In love with Lovere. Här skulle jag vilja prova att bo en längre tid, i alla fall återvända. Lagom stort 4-5 tusen, passar mig. I dag skiner solen och då blir allt vackrare.
Har gått längs sjön och upp i stan, mycket historia.
Suttit bland fina damer med sina Prada och LV väskor. Som en katt bland hermeliner i Haglöfs och Fjällräven. Men jag kan nog smälta in. Ciao Bella osv…
Blev frukost med cappuchino och äpplekaka. Funkar.
Slog till på en sista aperol innan jag skulle åka tillbaka. Har blivit ett antal på dessa veckor. Köpte med kaffe att ta med till Sverige.
Bye bye Lovere, we will meet again.
När jag kom tillbaka var det mycket poliser överallt. Många razzior bland langare, märkte en stor oro på gatorna. Så öppet och så mycket jag sett med droger, har jag nog inte sett tidigare. Känt en rädsla på kvällarna eftersom det känts som en bott i Bermudatriangeln.
Blev en liten shoppingrunda, köpte en espressobryggare, hittade ett par snygga boots. Slog till på några Cannelloni (de goda bakverken)mannen som sålde dem var så trevlig. Gick hemåt i en vacker solnedgång. Poliser utanför ”min port”, razzian pågick ännu.
Middag ikväll blev bröd, kex, ost och en liten flaska rött. Dessert, Cannelloni.
Efter 1 vecka i Ortona var det dax att packa ihop sig och dra mot Bergamo. Rico, min landlord, var snäll och körde mig till tågstationen. Han gav mig en ”snabbkurs” i italienska. Jag betonade fel på en del ord, ansåg han.
Nåväl, tåg till Bergamo, 2 byten på vägen. Bokat 3 nätter i Bergamo, för att vara nära flygplatsen. Bokat nära stationen. Rummet var absolut inget fel på, men vägen dit…. gick genom värsta hashdimmorna. Kunde ju ha räknat ut att vill en bo nära stationen, så kan det bli så här. Nåväl, inget hände mig. Men kändes lite darrigt. Valde att INTE gå den vägen någon mer gång.
Tog mig ut en sväng på stan, när jag packat upp. Hittade ett ställe som var öppet när jag ville äta, åt en jättegod pizza.
Handlade lite innan jag gick tillbaka till mitt boende.
Måndag 25 oktober
Ingen frukost innan jag gick ut på upptäcktsfärd i Bergamo. Stannade och tog en macchiato och croissant på vägen.
Gick mot ”gamla stan”, uppåt förstås. Mycket vackert att se, men mycket folk överallt. Gav upp att ta bilder till slut.
Packa igen. Fick lämna kvar väskorna efter jag checkat ut. Gick en sista sväng i Pescara. Idag var katedralen öppen, så jag gick in. Tände ljus för Agneta som har födelsedag imorgon. Satt en stund och reflekterade. Tänkte på min saknade, älskade ”Mödde”. Så mycket roligt vi haft tillsammans. Alla bus..
Efter katedralen gick jag tvärs över gatan till Caprice, fiket som Matteo rekommenderat. När jag stod på trottoaren, väntade på att korsa gatan, började bilar tuta och förare peka och skrika åt mig. Vad sjutton har jag gjort??? Jag stod vid en dubbelparkerad bil och alla trodde att det var min… Jag bara skrattade och skakade på huvudet. Inte min bil.
På caféet, som är ett gammalt, anrikt sådant, blev det capuccino och en Brioche Abruzzo, som de rekommenderade. Jättegod, varm med apelsinmarmelad.
Efter fika, gick jag en sista sväng mot havet, över bron. Blåste som tusan. Perfekta förhållande för alla kitesurfare som höll till vid stranden. Blåst så jag fick sand i munnen.
Gillar Pescara och kan mycket väl tänka mig att komma tillbaka.
Blev en taxi till nästa ställe, nog tur. För ”Villa Tropicana” låg ett stycke upp från huvudvägen.
Ska stanna här 2 nätter, mkt fräscht rum. Frida Kahlo på väggen. Som gjort för mig.
Eftersom sommaren var över, var även mycket bortplockat från trädgården och poolen tömd. Ägarinnan, en mycket färgstarkt och speciell kvinna från Colombia, Eleonora. Hon är nog lite av en horder, massor av grejer. Men hon är så härlig, kan inte annat än att gilla henne.
Packade upp och gick så ut på en tur, mot havet och mot centrum. Blåste som satan, även här. Gick och gick som vanligt. Ganska go känsla av stället. Stannade och tog en fika.
Var och handlade lite tillsammans med helghandlande locals. Lite bröd, tomater, ost till middag. Är inte hungrig efter den sena middagen igår. Var upp på takterrassen och tog bild på solnedgången. Vackert.
Lördag 16 oktober
Frukost hos Eleonora. Hennes trevligheter överskuggar ganska många brister. Intressant att prata med henne. Frukosten? Nja, gott kaffe. Skulle ta av marmeladen, mögel på….. Det är så lite som gör att jag får en äckelkänsla och tappar aptiten, men whatever.
Gjorde sedan Frankavilla till fots. Första stopp katedralen. Vacker som de flesta andra. Gick sedan till museo Michetti och utställningen ”Abruzzo in Miniatura”. Livio Bucci heter han som gjort allt detta, kanske med lite hjälp från andra. Så imponerande, vilket jobb. Trevlig och snygg gentleman, fick hans kort innan jag gick.
Var utanför Francesco Paolo Michettis hus, känd konstnär. Imponerande, det man kunde se genom grindarna.
Vackert väder idag och inte så blåsigt. Gick och gick. Hamnade på ett café. Satte mig i solen. Aperoltimmen var slagen. För 1 euro extra fick jag tilltugg i form av oliver, minipizzor, sandwich, chips. En mindre lunch. Satt länge och njöt i solen.
Gick sedan längs havet i riktning mot Pescara. Möte många som är ute och går på strandpromenaden. Mätt efter lunchen så hoppade middag. Var och handlade lite småtugg istället. Slapp kväll i min boning.
Har tänkt mycket på Agneta idag. Saknar henne så. Hittade en sten på stranden som påminde om henne. Len, men lite krackelerad.
I morgon väntar en ny stad, längre söderut, Ortona. Har hyrt en lägenhet 1 vecka. Skönt att få mig själv, fixa käk, tvätta mm. Bara ett litet problem. Att ta sig dit, inte så lätt med kommunikationer en söndag.
Vaknade till en fantastisk soluppgång. Härlig att meditera när solen skiner in i rummet.
Tog bara kaffe och yoghurt till frukost. Fick en fin gåva av Eleonora, en påse med torkad lavendel. Så snällt. Hon tog bilder av mig som hon ville lägga ut på sitt Instagram. Ni som känner mig, vet att jag inte gillar att bli fotograferad…
Blev taxi till Ortona. Med facit i hand och när jag nu har bättre lokalkännedom, hade det varit enklare att ta mig till Pescara och sedan tåg därifrån. En lär sig hela tiden.
Eleonora fixade taxi med lite rabatt. Skulle checka in vid 14, så bad om att bli avsläppt vid stationen. Smart tänkte jag….. innan jag upptäckte att själva centrum ligger som på en klippa. Stationen ligger nere vid havet. Smart Gunilla.
Så med tung väska var det bara att ge sig iväg uppför, mot centrum, där jag nyss passerat med taxi. Kände att ”dumstämpeln” stod skriven i pannan på mig.
Efter mycket pust, stånk, uppför, uppför, ganska soligt och varmt, tog jag första bästa fik. Kaffe och en urgod cheesecake, fick bli min lunch. En timme senare tog jag mitt pick och pack och gick mot lägenheten. Efter några felskär hittade jag rätt. Pittoreskt och vackert här i Ortona. Ringde Rico, min hyresvärd. Han bor i huset bredvid och var snabbt på plats.
Lägenheten är fin, har allt jag behöver. Rent och fräscht. Det fanns kaffe och annat smått och gott till frukosten i morgon. Rico erbjöd sig att köra mig till affären, då många är stängda idag pga att det är söndag. Tackade vänligt nej, tänkte ändå ut och gå.
Köpte massor av frukt, det är så billigt här. Blev hemlagad mat i dag, pasta, parmesan, sallad och rödvin. Gott, gott, gott.
Måndag 18 oktober
Vilken ynnest att vakna upp i ”min” lägenhet. Börja dagen med nybryggd espresso, yoga och meditation.
Tog det lugnt på förmiddagen. Tvättade ett par maskiner. Här står tvättmaskinen ute, på terrassen. Satt i solen och bara hade det gott.
Sen blev det ut på tur. Här finns så fina gångvägar längs havet. Längs strandpromenaderna ligger de så kallade ”trabocchi”, långa rangliga bryggor byggda på pålar ut i vattnet som tidigare användes av fiskare och där man ofta kan köpa färsk fisk från små restauranger.
Utforskar denna vacka pärla, Ortona, som råkat riktigt illa ut under 2:a världskriget. Ligger i provinsen Chieti i regionen Abruzzo. Har ca 22 tusen invånare. Under kriget var det hårda strider mellan tyska och kanadensiska styrkor. Som många andra städer, ligger själva centrum högt upp.
Strandpromenaden är fantastisk, där många går, springer, cyklar. Var och tittade på Castellet som ligger nära där jag bor.
Gick och gick. Solen skiner och det är lagom varmt. Går till stranden ”Spaggia Lido Saraceni”. Hänförande vackert. Många fiskare längs piren.
Gick så långt ut en kan komma. Såg mot horisonten. På andra sidan finns bl a Kroatien. Stannade och kollade på alla fina båtar. Drömde mig bort. En segelbåt någonstans. Ja tack.
Käkade lunch på en fiskrestaurang, ”Doppia Vela”. De var snälla och fixade en pasta pomodoro. Slank ner med ett glas vitt. Fortsatte min vandring i solen.
Stannar när en känner för det, tar en kaffe och njuter, kollar in folk som passerar. Kul när en blir tagen för en local och de pratar italienska med mig. Frågar efter vägen eller kallprat i affären.
Dagarna flyter förbi här i Ortona, jag är ute och går 5-6 timmar varje dag, hittar nya ställen ”bakom kröken”. Vädret är skiftande, regn, sol, blåst.
Tar tåget till Termoli en dag, lite längre söderut. Fina stränder. Men nog inget ställe jag kommer att återvända till. Fick inte rätt känsla. Kan det vara att det första som mötte mig när jag klev av tåget, ett hotell med namnet Corona.
Min tid i Italien börjar lida mot sitt slut. Har bokat 2 sista nätter i Bergamo innan jag flyger tillbaka till Sverige.
Lifeisbetterinflipflops.blog 