25 april
Vaknade tidigt idag. Efter frukost, kaffe och banan, tog jag spårvagnen in till Lissabon.Gick upp till området Alfama. Upp, upp, upp. Vätskekontroll i form av en cafe double och ja, som tilltugg, en pasteis.
Fortsatte min vandring. Fint väder och mycket folk i rörelse. Så fantastiskt vackert. Gick i 3 timmar innan jag nådde ”shoppingområdet” och kunde börja beta av min inköpslista. Lite sommarkläder. Hittat en favoritaffär, Natura. Har jättemycket i min smak, till bra priser.
Idag firar Portugal årsdagen av Nejlikerevolutionen, 25.04.1977. Mycket musik och många lediga från sina jobb och en del affärer har stängt.
Kom på att bron som ligger i Belem, där jag bor, är röd och heter just 25 april bron.
Åkte hemåt till Belem, lastade av mina inköp och gav mig ut i myllret. Massor av människor.Middag blev vegetarisk spagetti och en stor öl till. Ölen smakade bättre än pastan. Ingen kärlek i den maträtten.
Hem och packa. I morgon, ny dag och nytt ställe
26 april
Vaknade till regn. Efter packning gick jag tvärs över gatan till Pasteis de Belem för frukost. Detta berömda stället där folk köar från morgon och kväll för att köpa dessa godsaker. Osttoast, cafe double och en äkta Pasteis de Belem, den ursprungliga. Hela kostcirkeln till frukost.
Hade bokat en Uber som körde mig till Sintra. I väntan på bilen, efter jag checkat ut, satt jag mig på ett café. Kaffe och bok. Fick se en trafikolycka på första parkett. En förvirrad dam som körde rätt in i sidan på en taxibil. Inga personskador som tur är.
Så kom min Uber, prick på tiden, som tog mig till nästa ställe, Sintra.
Värt att ta en bil istället för spårvagn, buss och tåg som var alternativet. Komma ända fram till dörren till mitt nästa boende Villas de Cintra 11. Blev positivt överraskad. Efter floppen med förra boendet, hade mina förväntningar sänkts. Bra mottagande. Min lägenhet heter Rose. Längst in i en länga av 4. Härlig uteplats med vacker utsikt, lugnt och skönt. Det enda ljud som hörs är påfåglar på andra sidan muren. Vackert klinkergolv i typiskt portugalmönster, men grått istället för blått. Packade upp och gav mig ut på tur. Gick upp mot Quinta da Regaleira, skulle bara gå en liten tur, men ramlade in i fällan. Snart befinner jag mig i en kö, för att köpa entré in på området. Inte så mycket folk, så här dags på eftermiddagen. Vackert och mycket att se. Perfekt att få fina bilder.
På vägen tillbaka slog hungern till. Hade inte ätit sedan frukost. På en bakgata hittade jag en indier. In i ett källarvarv och ut på en soldränkt innergård. Blev nanbröd, praner, ris, vatten. Satt ett par från Florida vid bordet bredvid, vi pratade om en hel del. Mycket trevliga. Efter middagen gick jag runt i Sintras små gränder, där krimskrams säljs överallt. Hade lovat mig att inte dricka alkohol på ett par dagar, men var bara tvungen att den berömda körsbärslikören som säljs i hål i väggen. Serveras i chokladkopp. Supergott och perfekt som dessert. 1 Euro. Gick hemåt, satt mig på min uteplats i kvällssolen och läste ett par timmar. Blev lite prat med mina grannar, 2 amerikanska tjejer.
27 april
Vaknade tidigt. Idag ska jag upp till palatset, det kända. En utmaning att ta sig dit med buss. Jag och flera andra placerade oss på fel ställe, vid bussarna. Den ena efter den andra bussen kom och åkte, utan att vi fick åka med. När jag gett upp och tänkte gå upp istället, kom en fransman ifatt mig. Som även han väntat på bussen. Han hade fått tips om att ta oss till tågstationen. Jaha, där hade man stått i 30 minuter…..Så det långa benet före det andra och lubba upp till tågstationen. Har tur/trängde mig kanske liiiiite och kom med bussen som stod inne. Tyckte jag var värd det som stått och väntat så länge. Kom så upp till entrén till Palacio da Pena, löste biljett. Inga köer. Väl inne var det en bit att gå upp till detta palats i vackra färger. Det gick bussar upp för de som ville. Jättevackert, blommor och grönska.
Så kom jag upp. Tog lite bilder och sen ställde jag mig i en kö, en låååååååång sådan. Började prata med en holländsk kvinna och hennes dotter om detta vansinne, att köa. Gick så sakta framåt. 1/2 timme för att komma till själva ingången och då tror man att det släpper, men icke sa Nicke. Då börjar det riktiga köandet. Gick så sakta framåt, för att passera rum efter rum, som man bara får se in i, bakom ett rep. Jag är INTE intresserad av att se hur det ser ut i dessa rum. Det som jag är intresserad av är utsikten. Utsikten och trädgårdarna. Det här är inte jag. Lyckades bli ”utsläppta” så vi kunde avvika från kön.
Skönt att komma ut. Tog lite bilder, utsikten var värd köandet.
Började vandringen tillbaka, nu skulle jag gå ner, inte ta bussen. Härligt och skönt att knappt möta några människor. Passade på att besöka Villa Sasetti och en liten park. Köpte 1 armband och 1 ring på nedvägen. Åt en veganburgare, som dock var en besvikelse. Brödet var torrt och burgaren var ganska smaklös. Hemma, la jag mig i solen på min uteplats, läste och slumrade.
28 april
Idag ska jag ut på tur. Frukost på ett mysigt ställe. Ta bussen till Azenhas de Mar som betyder havets vattenkvarnar. Denna vackra pärla vid Atlanten. Vägen dit var jättefin, så många vackra platser. t. Så fina platser att besöka framåt i tiden. Så kom jag fram till målet för dagen.
Wow, så vackert och vilken energi platsen ger. Vita hus med röda tak som liksom är hoptryckta, med små gränder. Ut på en klippa, som lutar sig ut över en havspool. Köpte en glass och gick en tur längs havet, norrut. Till Praia de Gaio. Härlig känsla att få känna av vandring på riktigt.
Till lunch åt jag en urgod toast och en liten Sagres till det. Utsikten, havet, gör mig glad, tacksam och ödmjuk.
Människor man möter hälsar vänligt. Så glad att jag åkte hit. Det är platser som dessa som ger mig mycket energi.
Tillbaka till Sintra, gick en sväng. Handlade lite. Hittade en pizzeria och slank in där. Blev en calabrese. Jättegod.
Hem och packa igen. I morgon blir det Nazare. Har varit en bra vistelse, men tror inte det blir flera gånger. För mycket folk, men kul att ha varit där.
Lifeisbetterinflipflops.blog 