Oktober 2017

Det kan vara svårt att vara vegetarian i Spanien, om man inte vill äta ägg mm. Tur att Trip-Advisor finns. Hittade  Benicassim Nou Café där.3 km från hotellet, men så värt att ta sig dit. Hotellet är orimligt dyrt plus att det enda som är vegetariskt är potata brava. Älskar det men vill gärna ha lite variation. Käkade det en kväll, stor portion för 7 euro, lite dyrt kan tyckas. Bad om Sangria men man blandade inte mindre än 1 liter, trots att det stod på menyn. Servicen kan vara bättre. Men så Nou Café, ett läckert, ruffigt ställe. Kan tänka mig att det sjuder av liv här i högsäsong. Verkar vara mycket stammisar. Otroligt prisvärt och så attans gott. Vegetarisk burgare, som var jättegod, vatten, öl och espresso för 8 euro. Det är prisvärt och så gott.

Har haft problem med nacke och axlar länge och var i stort behov av massage. Hittade ett ställe i stan. Pratade med en tjej, som sa att jag skulle komma tillbaka om en timme. Har ganska dålig erfarenhet av manliga massörer utomlands…. både Thailand och Turket, så när det visade sig att det var en man som skulle massera mig, kände jag.. hmmmm men ok, jag har ont och behöver verkligen massage. Tänkte att jag måste slappna av och go with the flow. Han spelade Enya, bra massage, inte hård (som jag velat ha). Det märkliga var hans andning, han djup andades hela tiden. Har aldrig upplevt det tidigare. Det gav mig en meditativ stämning. Kände mig hel väck när han viskade i örat att han var klar. Rejält avslappnad vandrade jag hemåt, tog strandpromenaden. Gick förbi dessa vackra, gamla, stora byggnader från början av 1900-talet. Så mycket historia som de innehåller. Många av dem inhyser restauranger, caféer.

Fick ett djupdyk i mina tankar när jag låg på stranden en dag. Har tänkt lite efter att jag träffat min älskade systerdotter M innan jag flög till Barcelona. Pratade normer, vad är normalt. Kanske inte rätt frågor att ställa mig som känner mig som en udda fågel och har en känsla av att inte passa in. Ska jag stå tillbaka? Om man måste stå upp för sina beslut, försvara, strama åt, tänka mig för i umgänge med andra, ett steg fram, två tillbaka. Hur många tankar finns i ens inre? Vart ska jag? Vad är normen? Finns det en norm och om det finns, vem beslutar hur den ska se ut. Ska man skapa en hashtag #norm #skitinormen #vardigsjälv #levdittliv #skitiandra #whatevermakesyouhappy   #justdoyourthing #whereverilaymyhatismyhome.Ska bestämma mig för att besvara frågor med motfrågor eller att inte svara alls. Se inte bakåt. Gör din grej och var stolt över den. Varför ska alla som anses leva ”utanför boxen” ofta bli ifrågasatta. Mind your own business. Dont fuck with the people. Power to the people, power to the people, come on.

Det var lite tankar en helt vanlig dag på stranden. Kände att jag måste skriva av mig.

Sista morgonen i Benicassim vaknade jag tidigt. Gick ”Via Verde” norrut och mötte soluppgången. Gick upp till tornet och vände. Magiskt, så vackert.

Pressa ut de sista timmarna på stranden. Supa in atmosfären, doften, ljud. Samla i minnesbanken. Ett sista farväl. Vem vet, jag kommer kanske tillbaka. Perfekt ställe att relaxa på.

Varit så gott att få den här tiden för mig själv, helt ensam. Jag tycker om att umgås, men sitter lika gärna under min korkek, luktar på blommorna, njuter av tillvaron.

Gunilla-lost in Barcelona.

Alltså jag skäms över mitt förvirrade sätt ibland. Kom fram till Barcelona med tåget från Benicassim. Köpte biljett till flygplatsen, där hotellet låg i närheten. Men hamnade helt fel. Hoppade av i Sitges när jag anade att det gått åt fel. Hallå, jag åkte ju förbi Sitges på väg TILL Barcelona. Men fick se lite av Sitges, vackert och mysigt och massor av folk. Tillbaka in mot stan. Samlade ihop mig och fokuserade. Koncentration Gunilla. Kom rätt så småningom. Inget hoppa högt hotell. Lyhört som satan. Badrummet verkade nyrenoverat, men rummet… Usch, tur jag alltid har flipflops med mig. Har lite fobi för heltäckningsmattor. På morgonen när jag packade ihop mig var det ett icke så trevligt kryp på kudden. Som en mini kackerlacka. Härligt sista minne från Spanien.

Hasta La Vista