20-21 november 2017
”Collect moments, not things”

Idag kan inget hindra mig. Idag SKA jag ligga som fastklistrad i solstolen. Vila, lyssna på böcker och vara lat.
Så blir det. En dag på stranden förutom avbrott för lunch.



Drog in till Senggigi framåt kvällen, shoppade några småsaker, fina örhängen som inte kostar något alls, nästan. Fick pedikyr och manikyr på Orchid. Helt ok resultat.
På kvällen var det latinoshow i restaurangen. Jätteduktiga, barn och anställda. Ägaren av Purimas, en holländare som dessutom är mycket duktig i dans och har tävlat, bjuder in lokala barn så att de får lära sig dansa. De var så duktiga. En fröjd att se dem. Tyvärr, ingen stor publik. Det märks att det är lågsäsong.


21 november
Sista morgonen på Purimas, Dani kom och vi åt frukost tillsammans. Hon gjorde en sista check på mig. Pulsen är bra, på väg åt rätt håll. Men det tar nog ett par dagar till innan jag känner mig fit for fight.Kroppen tror ju att det ska komma mer behandlingar. Nu är det vila som gäller 4-5 dagar framåt. Vila, hallå, det är jag jättebra på. Sa hej då, på återseende. Kommer att träffas när jag kommer tillbaka från Gili T. Lämnar en bag med kläder hos henne som jag inte behöver ha med mig.
Jag checkar ut och drar vidare.


Bokat bil till Sekotong, ska bo på Silver Fern Beach Reatreat. Fram till Mataram är det ganska mycket trafik (långt från Balimycket trafik) men när så vägen drar sig söderut är det glest mellan bilarna och så vackert. När jag kommer fram blåser det satan, vågor slår in över anläggningen, som ligger på stranden. Så här brukar det inte bra får jag veta av ägaren, som kommer från Nya Zeeland. Idag blir det ingen solstol för Gunilla. Sitter på min terrass och ser hur palmerna böjer sig i vinden o havet stormar.
Framåt kvällen mojnar det och inte så hög sjö. Håller tummar och tår att jag får inta horisontalläge i morgon, Please, i need it.
Silver Fern har en avslappnad atmosfär, lugnt o stilla. Tror de har ca 10 rum. Ägarna bor på stället. Har sett en annan gäst, haha, så jag är inte ensam i alla fall. Jag gillar lugn och ro, men någon mer gäst än jag är trevligt.
Har tillbringat eftermiddagen och kvällen på terrassen. Utsikt över havet, hör vågornas brus, skrivit. Börjat lyssna på Victor Frankes bok ”Livet måste ha en mening”. Handlar om hur han överlevde tiden i koncentrationsläger. Har man överlevt/gått igenom något liknande, så fruktansvärt, är nog mycket annat ganska oväsentligt.


”Vägen, vägen låter oss längta, men den far oss förbi, medan vi står och väntar” Textrad från Peter LeMarc, en låt jag gick och sjöng på när jag vandrade Caminon tidigare i år.
Känner mig lätt till sinnet, blivit av med mycket tankar, händelser. Lärt mig att skilja på känslan och situationen, sära dessa åt. Få ett annat tankesätt. Mycket har blivit mycket klarare för mig sedan förra året. Ska bli bättre med att leva enligt Auyrveda, fått mer verktyg nu. Dani lever 90/10. Kan jag få till 80/20 blir det perfekt. Ha en ”skitdag” i veckan, då jag äter vad jag vill. Och en 24-timmarsfasta i veckan.








