Vegetarian food – Lifeisbetterinflipflops.blog

Setubal, Portugal

7 augusti, 20196 augusti, 2019lagunilla123Lämna en kommentar

8 april

Buss Madrid till Setubal, 7 timmar. Check på den. Men man får se mycket på vägen. Fräsch buss och inte mycket folk.

Vill ha, älskar Pandor. Inköpt i Kina upplyste mig damen om när jag beundrade den fina väskan

Upp tidigt idag, packade. Hade tänkt mig att gå till busstationen. Skulle ta 40 minuter enligt Google Maps. Receptionisten på hotellet tyckte jag var liiiiite tokig som tänkte gå, men whatever. Gick jättebra, till en början. Hade väl 1 km kvar när jag gick fel ett par gånger. Fick retirera och vinka in en taxi. Som tur var. Seglade in 9:45 på stationen, klockan 10:00 gick bussen. Bra jobbat Gunilla.

Väl framme i Setubal väntade nästa utmaning. Bussen stoppade inte där jag trodde och räknat med. Nej, hållplatsen låg liksom utanför Setubal. Men hur svårt kan det va tänkte den till början alltid positiva Gunilla. Gick i cirkel till att börja med, i lite dunkla kvarter. Tog väl 1 timme innan jag nådde hotellet, Solaris Genomsvett och törstig och hungrig. Ett mysigt, litet hotell som ligger nära hamnen. Mycket trevligt bemötande av portiern.

En dusch senare och lite koll på Trip Advisor efter veg ställe att käka på, gav jag mig ut på schtan. Hittade ett jättehärligt ställe nere vid hamnen. OCanteiro, en liten pärla. Ingen kunde engelska men med Google translate gick det vägen. Hade så mycket att välja på. För 10 Euro fick jag soppa, en full tallrik fylld av massa gott, grönt, småplock, 3 varmrätter, dessert och hemgjord ingefärsdryck. Fick matkoma efter, gick en extra sväng i stan innan jag drog hemåt till hotellet.

O Canteiro

9 april

Efter en återigen god natts sömn vaknade jag tidigt. Mediterade innan frukost. Regnade ute så tog det lugnt. Mycket god frulle, till och med grovt rågbröd. Kaffet, Mamma Mia så gott, drog i mig 2 dubbla Espresso. Sen blev det fart på Gunilla. När vädret stabiliserat sig tog jag mig ut.

Riktning Sao Felipe, ett slott från 1500-talet. Ligger på en höjd, ca 2 km från Solaris. Gick uppåt, uppåt och så uppenbarade sig detta slott. Med en fantastisk utsikt och så vackert inne i kapellet. Tog massor av bilder och njöt av det vackra.

Fanns även ett mysigt slottscafé, blev en cafe double.

Ön Troia
Slottskatten

Vidare ned mot beachen, Albarquel. Wow, en i princip helt öde strand. Kan tänka mig att det kryllar av människor här i högsäsong.

Nästa stopp blev Parque Urbano Da Albarquel. En jättefin park som ligger längs havet. Satt mig på en bänk en stund. Tog in allt det vackra, havet, horisonten, fundera, reflektera. Så glad att vara tillbaka i mitt älskade Portugal och att det blir nästan 5 veckor i detta underbara land.

Kom så småningom tillbaka till Setubal, passerade fiskehamnen. Så många båtar i härliga färger.

Tillbaka till hotellet blev det ett trevligt samtal med portiern. Frågade lite om vad för slags gäster som bor här. Många arbetare från olika länder, som jobbar dels på fabriker i närheten (finns en stor saltfabrik bl a), hamnen mm.

Gick en sväng i stan framåt kvällen. Skulle besöka Convent de Jesus, men tyvärr var den stängd pga reparation. Många fina husfasader och alla läckar fasadmålningar. Det gillar jag. Tyvärr verkar det finnas mycket missbruk, det är så synligt. Sitter gäng vid varje litet torg jag passerar.

Avslutar med middag på OCanteiro även idag. Varför ändra på ett vinnande koncept.

Du kan om du vill / Face your feares

13 juni, 201811 juni, 2018lagunilla123Lämna en kommentar

7 december 2017 – a day to remember

”Do one thing every day thar scares you” Eleanor Roosevelt

Mediterade på morgonen innan yoga. Lite svårt att sova inatt. Är jag nervös? Ja, lite. Men litar på Anna. Jag känner ingen panik, inte ännu. Andas, bara andas Gunilla. Tryckutjämna. Lita på Anna. Känn lugnet. Jag vill det här. Vill du så kan du. Tänk om jag får se sköldpaddor idag.

I dag är ”Dagen D” D som i dykning. Lite pirrig. Började i poolen. Så mycket uppmuntrande ord från Annas kollegor på Uber Scuba. Lovade att jag skulle dricka vodka jozz om jag klarar det.

Klarade alla övningarna i poolen. En del bättre, en del var lite knepiga. ”So far, so good”. Nu kommer nästa steg. Till havs och mot Turtle heaven. Var 5 till studenter på båten och så Justin, som ska filma. Hade så fullständig tillit till Anna. Hon lugnade mig. Tog oss till norra delen av Gili Meno. Kändes rejält när jag satt på kanten på båten, ett, två, tre och sen dyka i. Så klart vatten. Såg ända ner till botten. Så gick vi ner, en liten bit i taget. Andas, tryckutjämna. Hade lite problem med masken i början. Tog in vatten men efter justering gick det bättre.

Min glädje när jag fick se den första sköldpaddan, wow, vilken eufori, viken känsla. Justin räknade in till 18-20 sköldpaddor. Han tog massor av bilder. Jag var helt exalterad. Var nere på 12 meters djup. Simmade genom fiskstim med massor av vackra fiskar. Som att simma i ett akvarium. Var nere 45 minuter. När vi kom upp hade vi sköldpaddor runt oss. Jag hade en stor direkt under mig. Det hela kröntes med att jag fick se en komma upp över ytan vid sidan om mig, vände huvet mot mig och dök tillbaka. Som för att säga hejdå. Det här kommer jag att leva länge på.

När vi kom iland fick jag high five och kramar från personalen på Uber Scuba.

Sista kvällen med gänget.

Bjöd på ”julmiddag” på Pesona, indiskt förstås. Som lovat avslutade vi med gin&tonic och vodka jozz på Lava.

Sen tack och gonatt. I natt sov jag verkligen bra. Svårt att ta in att jag klarade dagen.

Man måste leva, inte bara finnas

11 juni, 2018lagunilla123Lämna en kommentar

”Mycket få människor lever för idag – de flesta gör förberedelser för att leva i morgon” -Jonathan Swift

29-30 november 2017

En storm drog över ön tidigt på morgonen med regn och blåst. Det märks att regnsäsongen är här.

Gick en bit norrut i dag till en ny strand, hittade ett ställe nästan ute på den nordöstra udden. Här stannar solen längre. Gutt. Blev en kokosnöt och en grön smoothiebowl till lunch. Lyssnar på poddar och ljudböcker. Det är livet. Min favoritpodd är Mia Skäringer och Anna Mannheimer. Alltså, jag ligger och gapskrattar. Om folk tittar? Bryr mig inte.

När jag gick tillbaka passerade jag flera ställen som erbjöd magic mushrom. En kille försökte locka mig att köpa…. Vad säger man, nog för att jag är en nyfiken person, men nej tack. Klart en skulle vilja veta vad det gör med en. Så tänker en om mycket, men provar ändå inte. Ibland vinner klokheten över nyfikenheten. Det är ganska många ställen här som erbjuder alla möjliga former av svampen. Och nej, jag har inte testat. Håller mig till kantareller, nog så magiska för mig.

Pizzakväll med Anna på pizzeria Pizzeria Regina mycket gott. Hade gärna käkat nutellapizza till dessert men blev så proppmätt, så vi hoppade det..

Gillar verkligen GT, härlig och avslappnad atmosfär. Klart det finns flashiga ställen här med, men de kan man undvika. Glad att jag fick upptäcka det och ändra förutfattade meningar.

Hittat ett bra massageställe, balinesisk. Så gutt att få frossa i massage. Har ju dålig erfarenhet av manliga massörer (Thailand och Turkiet) så blir ju lite stel när det visar sig vara en kille som ska massera mig. Men andas ut när jag upptäcker att jag inte är ensam att få massage. Så relax nu Gunilla, slappna av.

Strömmen kommer och går här. Anna och Justin har stora problem där de bor. ”mitt ställe” har som tur är egen generator, som kickar igång. Man vänjer sig och har alltid ficklampa tillgänglig.

Magisk måne i kväll.

1 december 2017

Fick en heldag med dottern, som fått fritt. Tyvärr inte jättebra väder men gjorde det bästa av läget.

Käkade frulle tillsammans på Bale Sampan och planerade dagen.

Var och kikade på deras boende, ligger ca 5 minuter från Uber Scuba, inåt ön. Fräscht och mysigt, Mango och lime växer i trädgården. Massa plus bara på det. Kommer att bli supert när de får sätta sin egen prägel på det. Lite tyg, kuddar och annat pynt.

Käkade lunch på Kayu Café. Blev en veggie rice bowl och så delade vi på en chokladkaka till dessert. Mumsigt. Mysigt ställe som ligger nära piren med mycket vegomat och en liten butik.

Bjöd på middag på Scallywags på kvällen, barbeque. En stor buffé med massa goda sallader. Bra priser och gott vin. Scallywags finns även på Gili Air, bodde där förra året när jag var på Gili Air. Gillar deras koncept. Valde bort att bo hos dem på GT pga läget. Ligger på bargatan och det blir to much för mig. Men gå dit att käka funkar alldeles perfekt.

Avslutade på baren Lava, som ligger nära Uber Scuba. Tänkte ta EN drink och så gå hem… dålig plan som aldrig håller. Blev ett antal vodka jozz och tequila. Härligt snack med nya människor. Lite sus i kupan innan jag vandrade hemåt.

Gili T

UtvaldLämna en kommentar

” I have a constant craving to be where I am not”

27 november 2017

Dax att lämna Kuta. Undrar hur det kommer att se här om några år. Med tanke på allt som byggs nu.

Blue Bird taxi finns inte i den här änden av Lombok, så det är privata chaufförer som gäller eller bilar som ägs av resorten.

Priset är helt ok, skönt att komma från A till B. I det här fallet kom jag verkligen ända fram till piren i Bangsal. Detta märkliga ställe, där maffialiknande metoder gäller. INGA taxibilar får köra ner mot piren. Man bliv lämnad ett stycke upp för vägen. Sedan kommer attackerna, från hästskjutsar, bilar, motorcyklar. Att man ska åka med någon av dem. Som vanligt i såna här lägen spelar jag döv.

Men inte idag. Tack vare att jag åkte med en bil märkt med resorten och att vi betalade en mycket liten summa för att köra ända fram till biljettkontoret, så värt det. Efter det gäller det att hålla i bagaget, för så snart man ropar upp att båten ska avgå (det sker inte efter tidtabell, utan när båten är full, gäller lokala båtar) så blir man omringad av grabbar som vill bära ens väskor. Inte utan betalning förstås. Där och då är jag inte leende och tillmötesgående kan jag säga….

Båten blev snart full och vi ”seglade iväg”. Ny dag, ny ö. Gili Trawangan. Ny bekantskap för mig. Gili Air och Meno har jag varit på tidigare. Dessa 3 underbara öar som ligger utanför Lombok och även nära Bali. Tar max 30 minuter över med ”slow boat”. Öarna tillhör Lombok. Har hållit mig undan Gili T tidigare pga ryktet om att det är en partyö. Men liksom Koh Phangan i Thailand som oxå har dåligt rykte pga fullmoonparty, gäller det ju att undvika vissa ställen på öarna om man nu inte vill parta. Men absolut, åk dit.

Att jag nu hoppar i land på Gili T, beror på att dottern och hennes pojkvän har flyttat hit. Från att ha bott länge på Koh Tao, så är detta deras nya hem och där de arbetar. Anna är dykinstruktör och Justin är fotograf. Deras nya arbetsgivare är Uber Scuba Gili . Hade fått vägbeskrivning av Anna, hur jag skulle hitta, eftersom hon var ute på båten. Hur jag nu lyckades att missa det, så gjorde jag det i alla fall. Bara passerade utan att se mig om. Då kommer en tjej springande efter mig och undrar om jag är Annas mamma. What??? Hon kände igen mig från foton på Facebook. Ibland är det bra att vara rödhårig. Jag hade lyckats att undgå att se en gigantisk skylt som hänger tvärs över vägen med Uber Scubas logga. Duktigt Gunilla.

Anna hade gjort research över var jag skulle bo. Hon vet vad hennes mamma vill ha. Så hade bokat in mig på Bale Sampan Bungalows. Ligger på östra sidan, ca 10 minuter att gå från piren. Första intrycket var sådär. Ganska nonchalant kille i repan. Men han fick sig en knäpp på näsan när jag gick tillbaka efter att ha kommit in i min bungalow. Dåligt städat. Jag kan ta lite, men här var det för många grejer som hade missats. Men se då var det att bli struken medhårs, när jag nämnde att jag är i samma bransch. Så Bale Sampan, är faktiskt ett mysigt ställe. Tror det är 13 bungalows totalt. Lugnt och tyst. Massor av grönt och vackra blommor som omgärdar vägen in. En liten pool och egen strandremsa. Har ett café med nyttig mat. Packade upp och gav mig iväg på en ”liten” upptäcktsfärd, innan jag skulle möta upp Anna och Justin. Men ”liten” tur blir oftast ganska lång, när jag ger mig iväg. Jag och kombon Google Maps är inte direkt synkade. Skulle korsa ön, från öster till väster. Gick genom byar där locals bor, hästar, höns, kor. Hade föredragit att gå i gympadojor, men ”life is better in flip flops”. Kom i alla fall så småningom ut på ”andra sidan”, vid Sunset riding. Hann se lite av solnedgången, lite disigt men ändå så vackert.

Stannade vid stranden och tog in allt det vackra. Så gutt det är. Så vackert det är.

Mötte upp Justin för en middag på stranden. Anna skulle jobba som croupier på ett välgörenhetsevent på en Irlänsk pub, Tir Na Nog heter den, en av de första barerna på Gili T. Casino med 80 tal som tema. Läckert att se så många gå all in och klä upp sig enligt 80-tal. All förtjänst går till välgörenhet för de lokala på ön. Härlig musik som väcker massa goa minnen från det vilda 80-talet. Nu är jag betydligt lugnare. En kul kväll med lite gambling och drinkar.

Härligt och underbart att få sammanstråla med Anna och Justin igen.

Kuta, Lombok, blandade känslor

22 maj, 201821 maj, 2018lagunilla123Lämna en kommentar

”She had the soul of a gipsy, the heart of a hippie, the spirit of a fairy”

24-27 november

Blir bil från Sekotong till Kuta, tog någon timme. Himla kul chaufför och hans kompis. Spelade ABBA så det stod härliga till.

Har bokat 3 nätter på Pipe Dream Villas Resort i Kuta. Svårt att få en överblick vart man ska bo, men det här blir bra. Har lyxat till det att boka villa med egen pool. Avskilt och skönt. Bra pris. Stoooort rum, härligt badrum med badkar, walkin closet. Trevlig och serviceminded personal, sånt gillar jag. Frukost serverades vid villan.

Hittar en hel del matställen via Trip Advisor, som ska passa mig.

Käkade god falafelburgare på Milk Espresso, ett poppis ställe. Häftig inredning. Fint välkomnande av ägarna, ett par från Australien/Nya Zeeland. Men servicen kunde vara bättre. Meny fick jag snabbt, men där tog det slut… God mat i alla fall och slog till på dessert. Vegansk chokladkaka. Gott??? Sanslöst gott!

Dagliga regnet kommer punktligt runt kl 15 och då gäller det att ta skydd, för det är inte ett stilla regn precis….

Har blivit varnad av bl a chauffören som körde mig från Mangsit, för alla barn som vill sälja till dig. Det är riktigt så, de kommer till och med in på restaurangerna.

Väldigt stora kontraster när jag går ned mot stranden. Gatan innan strandpromenaden är en salig blandning av homestays, hotell, restauranger, surfshops, locals. Ungar springer nakna, hundar letar efter något att äta. Där man tydligt kan se fattigdomen, alla barn som jagar en och vill sälja armband. Men köper du av en kommer det 20 till….. Alla warungs, matställen. Alla vill ha en del av kakan, men finns det underlag så att alla kan få en del av kakan?

Guovernment bygger 10.000 bäddar här i Kuta. Det är mycket det. Undrar hur det kommer att se ut här om 3-4 år. En kopia av Kuta på Bali???

Stranden håller på att förstöras, man bygger en strandpromenad. Kommer Lombok att bli som Bali inom en snar framtid?

Blev ”inregnad” på Sapori, en italienare. Bra reviews på Trip Advisor. Åt en god pasta pesto, snackade Zlatan med personalen, när de fick höra att jag var från Sverige. Blev bjuden på en pannacotta mot att jag måste vara ärlig och säga vad jag tyckte om den. Helt ok, men jag föreslog att de skulle toppa den med något syrligt för att kompensera det söta.

Fortsätter med mat, grannen till Pipe Villas, är ett creperie. Käkade glutenfri galette, vegetarisk fyllt med spenat, svamp och vitlök. Mycket gott. Kunde inte motstå dessert, en halva crepe, salty caramel. Wow.

Stort behov av massage, så kollade återigen på Trip Advisor, hittade Villa Bau Nyale, inte långt från där jag bor. Tog en promenad, genom smala vägar med kor och höns. Trevligt ställe vid vägs ände. Boutique resort, med samma upplägg som Pipe Dreams. Egna villor. Fick en omvisning innan det var dax för massage. 1 timmes oljemassage, strong. Gud så gött och skönt. Jagad av hundar på vägen tillbaka. Är lite skrämmande med alla hundar här. De är inte små precis och kan bli aggresiva. Är man dessutom ensam känns det inte så bra. Mötte några locals som jagade iväg dem. Det är ett växande problem med alla vilda hundar, de blir fler och fler och tyvärr mer och mer aggresiva. Har inte brytt mig förut. Men nu blev jag rädd. Klarade mig hem i alla fall.

Tidigare idag låg jag i solstolen, lyssnade på Björn & Navids pod. Tittade upp på himlen, molnen som förändrar sig mer och mer, drog ihop sig till regn. För mig är denna pod en slags meditation. Idag handlade den om självkänsla. Vad är självkänsla och finns självkänsla? Har jag det? Tror att efter ett relativt ”långt” liv, har jag någon form av självkänsla.

Följer utvecklingen på Mount Agong, vulkanen på Bali. Den har legat och pyrt sedan augusti. Man har väntat på ett utbrott, folk har evakuerats, främst locals. Nu har den sprutit ur sig aska, flyg har ställts in. Får se vad som sker. Tänker på alla som får lämna sina hem i väntan på att den ska gå igång.

Efter 3 dagar i Kuta räcker det för mig. Tror inte att jag återvänder hit.

Nu väntar Gili Trawengan och äntligen träffa Anna och Justin.

Lazy day @Purimas

13 maj, 201812 maj, 2018lagunilla123Lämna en kommentar

20-21 november 2017

”Collect moments, not things”

Idag kan inget hindra mig. Idag SKA jag ligga som fastklistrad i solstolen. Vila, lyssna på böcker och vara lat.

Så blir det. En dag på stranden förutom avbrott för lunch.

Drog in till Senggigi framåt kvällen, shoppade några småsaker, fina örhängen som inte kostar något alls, nästan. Fick pedikyr och manikyr på Orchid. Helt ok resultat.

På kvällen var det latinoshow i restaurangen. Jätteduktiga, barn och anställda. Ägaren av Purimas, en holländare som dessutom är mycket duktig i dans och har tävlat, bjuder in lokala barn så att de får lära sig dansa. De var så duktiga. En fröjd att se dem. Tyvärr, ingen stor publik. Det märks att det är lågsäsong.

21 november

Sista morgonen på Purimas, Dani kom och vi åt frukost tillsammans. Hon gjorde en sista check på mig. Pulsen är bra, på väg åt rätt håll. Men det tar nog ett par dagar till innan jag känner mig fit for fight.Kroppen tror ju att det ska komma mer behandlingar. Nu är det vila som gäller 4-5 dagar framåt. Vila, hallå, det är jag jättebra på. Sa hej då, på återseende. Kommer att träffas när jag kommer tillbaka från Gili T. Lämnar en bag med kläder hos henne som jag inte behöver ha med mig.
Jag checkar ut och drar vidare.

Bokat bil till Sekotong, ska bo på Silver Fern Beach Reatreat. Fram till Mataram är det ganska mycket trafik (långt från Balimycket trafik) men när så vägen drar sig söderut är det glest mellan bilarna och så vackert. När jag kommer fram blåser det satan, vågor slår in över anläggningen, som ligger på stranden. Så här brukar det inte bra får jag veta av ägaren, som kommer från Nya Zeeland. Idag blir det ingen solstol för Gunilla. Sitter på min terrass och ser hur palmerna böjer sig i vinden o havet stormar.

Framåt kvällen mojnar det och inte så hög sjö. Håller tummar och tår att jag får inta horisontalläge i morgon, Please, i need it.

Silver Fern har en avslappnad atmosfär, lugnt o stilla. Tror de har ca 10 rum. Ägarna bor på stället. Har sett en annan gäst, haha, så jag är inte ensam i alla fall. Jag gillar lugn och ro, men någon mer gäst än jag är trevligt.

Har tillbringat eftermiddagen och kvällen på terrassen. Utsikt över havet, hör vågornas brus, skrivit. Börjat lyssna på Victor Frankes bok ”Livet måste ha en mening”. Handlar om hur han överlevde tiden i koncentrationsläger. Har man överlevt/gått igenom något liknande, så fruktansvärt, är nog mycket annat ganska oväsentligt.

”Vägen, vägen låter oss längta, men den far oss förbi, medan vi står och väntar” Textrad från Peter LeMarc, en låt jag gick och sjöng på när jag vandrade Caminon tidigare i år.

Känner mig lätt till sinnet, blivit av med mycket tankar, händelser. Lärt mig att skilja på känslan och situationen, sära dessa åt. Få ett annat tankesätt. Mycket har blivit mycket klarare för mig sedan förra året. Ska bli bättre med att leva enligt Auyrveda, fått mer verktyg nu. Dani lever 90/10. Kan jag få till 80/20 blir det perfekt. Ha en ”skitdag” i veckan, då jag äter vad jag vill. Och en 24-timmarsfasta i veckan.

Devaya, sista dagen

10 maj, 2018lagunilla123Lämna en kommentar

19 november 2017

”Vill man se regnbågen, måste man lära sig att uppskatta regnet”

Fina Dani i en av sina ”arbetskostymer” , har en för varje dag i veckan. Otroligt vackra i fina färger

När hårddisken är överlastad, trots ett antal konfigurationer, skräp samlas som måste rensas. Sorger, saknad, besvikelser, som snabbt blir till sår som gör ont, men tar lång tid att läka. Så för att göra en uppdatering, rensa är jag hos Dani på Devaya@Verve.

Efter 7 dagar av behandlingar mm hos Dani

Så allt har ett slut. Idag är sista dagen hos Dani. Känsla av vemodighet. Men den här veckan har gett så mycket, fysiskt och psykiskt. Har fått verktyg som jag kan och ska bruka i min vardag hädanefter.

Inte alls jobbigt att fasta nästan 24 timmar. Ska göra detta 1 gång i veckan från nu.

Efter de vanliga morgonrutinerna, vilket nu även inkluderar tarmsköljning och drinkarna.

Handmassage och fotmassage, underbart skönt.

Sedan värsta frullen. Vegansk bacon och äggröra. Så jävulskt gott. Bacon är kokosnötkött som fått köras i ugn/stekts. Lite soja och peppar på.

Äggröran gjord på smulad tofu, steker, i med lök, tomater och kryddor och så Bjäst över för en ostig känsla och färg. Ofattbart så gott.

Lunchen idag var nudlar och grönsaker, lila sötpotatispure och på toppen seaweed. Kunde inte äta upp allt gräs, klarade inte smak och lukten, sorry. Vet att det är så nyttigt men får bara i mig lite. Det är samma sak med spirulina. Så äckligt.

Veganpannkakor, satan i gatan så gutt. Gjorda på havre, lite mjöl, vatten, kokosmjölk. Toppat med frukt.

Behandlingarna fortsatte med rissäckar på kroppen och så oljan i håret. Fick med en flaska av denna, min olja, som jag kan använda hemma.

Lite vila, ligga och se på havet. Sedan en helkroppsmassage följt av bad.

Lämnade Devaya för sista gången, den här resan.

På kvällen kom Dani och hämtade mig och vi åkte hem till hennes och Elas (dottern) nya hem. Bor numera i Bata Layar, upp på en höjd. Med en fantastisk utsikt. De hur ett rum i ett hus som ägs av en engelsk dam. Hon är ofta bortrest på uppdrag, som nu i Indien. Hon har även 2 till rum som hon hyr ut. Ligget så vackert, pool. Ser ända ned till sydvästra Lombok.

Jag hade fått göra en önskelista över mat jag ville lära mig att tillaga.

Gjorde roti, bröd, linscurry och 2 olika sorters färskost, allt veganskt förstås. Vi fixar och sitter sedan ute på terrassen och käkar. Det här är sådant jag kan göra på hemmaplan.

Avslutar kvällen med en kopp te och givande samtal. Dani har blivit en god vän och jag är så glad över att hon kom i min väg för ett år sedan.

Lombok i mitt hjärta

9 april, 20188 april, 2018lagunilla123Lämna en kommentar

12 november 2017

”To set priorities means to decide what to leave aside”

Flög med Garuda till Lombok. Snabbt och prisvärt. Vill helst inte åka båt över på grund av instabilt väder. Sjösjuka, nej tack.

Min vän Dani väntade på flygplatsen. så glad att se henne igen och att hon själv tog sig tid att hämta mig. Hann prata en hel del på turen Hon och dottern har flyttat till ett annat boende. Kinesen, som hon hyrde av tidigare, ville dubbla hyran när hon ville förlänga kontraktet. Han ansåg att hade hon klarat den förra hyran 1½ år, borde hon klara det dubbla. Konstig människa och konstigt tänk. De hittade ett annat och flyttade i maj. Deras gamla hus står fortfarande tomt…..

Kom fram till Kubun Ruhani i Senggigi.Trevligt, fräscht ställe, 12 rum tror jag. Varit öppet i 6 månader. Var tidigare ett homestay. Bor högst upp med en fantastisk havsutsikt. Bra energi. Märks att det är lågsäsong här, jag är enda gästen. Sheraton ligger nästan tvärs över gatan, så gick dit och löste entré för att få ligga vid deras poolområde/strand. Värt pengarna.

Middag på restaurang Asmara som ligger granne med mitt boende. Trevligt ställe med egen köksträdgård, bageri, konstutställning och butik. Käkade en urgod veganburgare och gingertea med färsk ingefära i. Riktigt gott. Fick en massa tips och råd från personalen om vad jag ska se och göra här på Lombok. Var ju här förra året, men hade inte så mycket tid då. Måste göra en lista som jag kan bocka av.

Njöt av utsikten från min terrass när jag kom tillbaka. Himlen är mycket vacker ikväll.

I morgon ska jag ”checka in ” hos Dani på Devaya Lombok

Sanur

9 april, 20188 april, 2018lagunilla123Lämna en kommentar

11 november 2017

”Every object, every being is a jar full of delight”

Dax att packa pappas packsäck igen. Hade bokat en bil som skulle ta mig till Sanur. Samma chaufför som körde mig från Pemuteran till Lovina.

Var förvarnad att det kunde vara mycket trafik pga Galungan ceremoni på Bali. Där ALLA klär sig i gult och åker från tempel till tempel för att offra och be. Men det var långt från hur det var från Denpasar till Pemuteran. Blev lite sightseeing, fantastiskt vackert. Pratade en massa om vulkaner (hur det påverkar människor att leva så nära en vulkan som ”lever”, många är evaukerade) resor, kungligheter och dieter. Högt och lågt. Stannade och köpte avocado för nästan gratis. Tog ca 3 timmar att åka med ett par stopp.

Bokat en natt på Ari Putri Hotel som hade bra omdöme och bra priser. Men tyvärr, jag kommer inte att bo här igen. Mörkt och murrigt, trasiga lampor, dåligt städat (mat kvar i kylen), knapphändig info vid incheckning. Gav mig dålig energi. Jag vet, jag är arbetsskadad, men för mig som sätter service och välkomnande högt, drar det ner mitt omdöme. Men jag skulle bara stanna en natt, läget är i alla fall bra. Inte långt från stranden. Snabbt klä om, käka lunch och så iväg till beachen. Gillar Sanur Beach, oändligt lång. Mycket space, i vanliga fall. Dock inte idag, lördag. Hamnade mitt i ”Internationella skolan”, där elever och föräldrar hade någon form av aktivitetsdag. Så i med öronproppar och solglasögon på och in i min ”bubbla”.

Tycker att detta med alla hundar som är lösa blir värre och värre. Hört om fler och fler som blir angripna. Man känner sig inte trygg längre. Hade en stor pudel som hängde på beachen, hade halsband på, så någon äger den. Så satans äckligt när de sätter sig och skiter och pissar på stranden mitt bland alla människor. Jag klarar inte av det. Undrar om det finns något ställe där man kan slippa allt detta. Jo, Gili öarna förstås. Så skönt det ska bli att åka dit. Nog med gnäll nu.

Gick en lång sväng tillbaka från stranden, alla dessa vackra Balidörrar, kan inte få nog. Tar massor av bilder. Stannade på Zula, det veganska stället med butik och restaurang. Köpte en hälsodrink och kokosolja. Rekommenderas, har käkat där många gånger, alltid gott.

dav

dav

dav

dav

dav

På kvällen hade jag siktet mot ett annat favoritställe, Malika Secret Moksha. Häftigt, annorlunda ställe, där de ocksä har butik och restaurang. Tyvärr hade de inte matservering ikväll men jag var inte vidare hungrig, så fika blev det. Vegansk cheese cake och ginger/lemon tea. Smarrigt som attans. Det är som stora trappsteg upp till andra våningen, där man kan hänga på trappstegen eller sitta däruppe. Blev att sitta en lång stund där, skriva lite, reflektera. Köpte med mig en burk nygjord coconut jam som jag ska ha som present till Dani.

Självklart började det regna när jag kom ut och skulle gå hemåt. Men vad f-n, man kan inte bli mer än blöt så jag bara gick. Lyckades med att missa hotellet på vägen tillbaka, gick alldeles för långt. Typiskt mig. Vad ska man säga om det, vimsig och out of control. In i mitt murriga, not my style room. Gav mig dåliga vibbar. Sov dåligt, åska och regn på natten.

i have a constant craving to be where I am not

Tack och hej Sanur och Bali. Nu lyfter jag mot Lombok

Lovina-Villa Agung Beach-Secret Garden

8 april, 2018lagunilla123Lämna en kommentar

”Be careful for the closed doors, detours and roadblocks.

They protect you from paths and places not meant for you”

9-11.11

Från ett lugn till ett annat. Lämnade Taman Sari nöjd. Kan tänka mig att komma tillbaka, utforska mera om området. Ett helt annat tempo i den här änden av Bali. No stress.

Bokat 2 nätter på Villa Agung Beach Inn. Möttes av Sandy, ägarinnan. Hon hade gett mig ett rum på nedre plan. Jag hade bokat på övre plan med havsutsikt, så började ”knorra”. Pga vattenläcka sa hon. Jag blev misstänksam, eftersom jag är ”van” att använda som vit lögn när man är överbokad. Men det visade sig stämma. Hon visade mig till och med. Jag förklarade min reaktion, att jag är i branschen. Där var isen bruten och blev ännu bättre när hon fick veta att jag inte var från Nederländerna (hon gillar dem inte, gnälligt folk. OBS hennes ord, inte mina) och gav mig den finaste, helt nyrenoverade rummet. Läckert ställe. 11 rum och jag var enda gästen. Hon har haft stället i 20 år och vill sälja (hmm ska jag köpa???) Hon bor i huset bredvid och kan aldrig slappna av. Med 11 anställda att hålla efter och jaga på hela tiden. Sandy var på väg till Australien och Nya Zeeland när hon hamnade i Lovina av en slump. Där hon byggde sitt hus, var det tidigare en kyrkogård får jag veta. Hon har en kompanjon från Lovina, Nyoman. Han snackar oavbrutet. Jag bara nickar och instämmer. Vill jag köpa eller hyra något här är han en utmärkt kontakt. Intressant att lyssna på andra människors livsöden. Men förstår att hon vill sälja, hon är 74 år, fast det ser hon inte ut som. Behöver får njuta av livet innan det är för sent. Läs gärna hennes blogg på hemsidan.

Bintang i solnedgången och middag med Sandy.

Älskar det här med att resa själv, enklare att skapa kontakter.

Blev 2 dagars massage med havsutsikt och vågornas brus.

Åkte in med Sandy och Nyoman till Lovina. Bilder på Delfinstatyer. Vägrar åka på delfinutflykt, trots alla guider som jagade mig. Stressa de stackars djuren, aldrig.

Hamnade på ett fik, ofrivilligt länge, på grund av häftigt regn. Ett grekiskt café, Greco. Fick tid att tänka och skriva av mig.

Sinnesro är det många som söker. Det är inget man bara kan åka iväg några dagar, ”logga ur” och sedan tillbaka i samma gamla hjulspår. Det tar tid. Jag själv jobbar på det, naturen, tillbringa tid med mig själv. Sakta men säkert så.

Hörde om en podcast av en kvinna ang att släppa taget. Hon använder sig av 10 sekunders-regeln. Håll en pryl/klädesplagg/skor i handen. Känner du inget inom 10 sekunder, gör dig av med det. Din börda blir lättare för varje oviktig sak du gör dig av med. Låter perfekt i mina öron.

Så fortsatte min vandring i solen/regnet. Men orkade inte gå hela vägen tillbaka, mycket trafik, så blev en Beemo sista kilometerna.

Gillar stället jag bor på. Det enda negativa är alla skällande hundar. Sandy har 4 inne på sin gård och så är det 2 hundar som håller till på hotellet. Som skäller så fort någon passerar på stranden. Mycket irriterande. De har en öppen övervåning mot havet, perfekt att sitta och slappa, yoga.

Massagen, helt underbar. Faller in i ett meditativt tillstånd, lyssnar på vågorna (selekterar bort skall från hundarna). Massören berättar om den stora ceremonin som är i morgon över hela Bali. Man klär sig i speciella kläder och tar sig till sitt tempel och offrar gåvor och ber i princip hela dagen. Lär säkert se en hel del i morgon när jag ska åka söderut.

Sista kvällen har jag fått hjälp att boka bord på Secret Garden. Hade läst om det på Trip Advisor och Sandy pratade så gott om stället. Har bra vegetarisk mat. I deras utmärkta service blir man hämtad där man bor. De har bara 5 bord, så det brukar vara fullbokat. Men inte i kväll, lågsäsong som det är. Jag är till att börja med enda gästen, senare kommer ett par, så helt allena är jag inte. Väldigt läckert ställe, riktigt secret. Som välkomnande hade man skriver ””Welcome miss Lina” (Linnér) och blev bjuden på en starter. Tempe med mangosalsa. Gick all in och körde 3 rätter, det är ju fredag. Avocadosallad, Vegetarisk curry och som grädde på moset avslutade jag med en gudagod chokladkaka. Wow. Suverän service och så trevlig personal. Blev sen körd tillbaka till hotellet.

mde

mde

dav

dav

dav

Sista morgonen mötte jag dagen på övervåningen med yoga. Hann att säga hejdå till Sandy och Nyoman. Sparat Nyomans kontaktuppgifter för framtiden. Om jag vill komma tillbaka och hyra något en längre tid.

	lagunilla123 om Time to say good bye
	lagunilla123 om Koh Kong och Koh Kong Isl…
	Lena Blomander om Koh Kong och Koh Kong Isl…
	Lena Blomander om Pakse 24 timmar
	lagunilla123 om Vientiene-nattbuss a la L…