Ponte de Lima-Valenca, Dag 4

 

dav
Bon Camino

12.4.2017

 

Idag blev det buss en sträcka, eftersom min planering skulle spricka annars, då jag gjorde stopp i Ponte de Lima. Men det ångrar jag absolut inte.

Så efter mycket god sömn (som vanligt), morgonyoga och god frulle, var det dags igen. På med ryggsäcken och ta mig till bussen. Mötte en tysk kvinna, som fått ont i ett knä och skulle ta sig mellan platserna med buss. Hennes väninna vandrar. Så trist att inte kroppen vill, men hon tog det med gott mod.  Mötte även en engelsman på bussen, hade inte fått plats på härbärge inatt, så han hade sovit i en park. Så wild and crazy är inte jag. Eller ……..  Han är en pensionerad socialarbetare från London, letar hus i Portugal. Hade intressanta samtal, innan jag skulle hoppa av och vandra vidare.

Så i Rubiaes sa vi hej då, de skulle vidare. Idag var nog den varmaste dagen hittills. Mycket nedför, kommer kännas gott i framlåren…. Mellan Rubiaes och Sao Bento var det nedför och uppför , men från Sao Bento var det i princip bara nedför. Men så vackert! Om det är den varmaste dagen är det också den vackraste. Har kommit in i bra tempo och flow. Börjar alltid i tysthet, låter tankar komma till mig. Letar inte utan det bara kommer. Relationer, fördomar, känslor bland annat. Efter några timmar så blir det musik i öronen. Har en spellista, där jag lagt till låtar som just har namnet walking/vandra/vägen/the way i. Många andra favoriter med førstås.

Vid ett ställe fanns det som duschar för att friska upp sig, häftigt och uppfriskande. Gav energi när det kändes tungt. Mycket stenar idag och tackar för att det är så torrt. Det hade varit väldigt slirigt annars. Blev en omväg på några km när jag skulle till hotellet.

I en liten by hamnade jag fel, typiskt när man börjar bli trött och tappar fokus, missar någon skylt. Hade bokat ett hotell, som verkligen behöver uppdatera bilderna på Booking.com. Hotel Valenca do Minho Den sk poolen som var väldigt inbjudande på bilderna, fanns i princip inte. Tom på vatten och fullt av ogräs runt omkring. Men personalen höjde ändå totalbetyget. Mycket god service. Rum högst upp med en stor balkong, plus för att jag även fick låna mobilladdare då jag glömt den på förra stället. Ingen lunch idag så var rejält hungrig. Hittade en restaurang nära hotellet, orkade inte gå långt, efter 20 km idag. Trevligt, familjeägd, det var familjen och jag som käkade. 3 rätter idag, soppa, sallad och en gigantisk cheesecake (hemmagjord), kaffe och vatten för 10 euro.  Gott sa flickan.

Satt på min balkong i solnedgången, drack en kopp te. Längtar till morgondagen, Även om jag är trött så längtar jag till Caminon. Gå, gå, utreja. Vägen är målet.

 

 

Vitorino dos Plaes-Ponte de Lima, dag 3

11.4.2017

När jag vaknade, kl 7, hade alla gett sig av, förutom Israelerna. De gick 15 minuter före mig. De andra knatade iväg 6.30-7 tiden. De vill komma iväg tidigt, då de inte bokar rum i förväg. Utan vill vara på plats när härbärgen öppnar på eftermiddagen. Jag kör min egen stil. Jag vill gärna boka dagen före i alla fall. Jag vill ha eget rum, vill inte dela med femtielva andra, som ligger och snarkar och fiser. Nej, en skön säng vill jag ha och helst eget badrum.Jag ändrade mina planer som jag haft tidigare, efter att ha snackat med de andra i går kväll. Jag blev alltså sist att lämna stallet i en vacker soluppgång. Friskt och lite kyligt ute.

I dag, min 3:e dag på Caminon blev det en kortare sträcka. Frulle serverades inte i stallet, men värdinnan hade sagt att Viana, en dryg km bort öppnar kl 7. Så gick dit. Var den öppen? Nope. Åt ett äpple och en powerbar och vandrade vidare. Træäfade på en del kändisar på vägen. Killen från första dagen, som visade sig vara Viktor från Tyskland. Alex från Polen som jag träffade i går med killen från Korea som går 50 km/dag. 50 km/dag!!!! Crazy guy…. om du frågar mig.

Klockan 11 blev den äntligen frullefika i Seara. Där fanns Viktor, Alex och en tysk tjej. Åt god ost, bröd och espresso. Så gott det smakade efter att ha gått några timmar. Fick tips och råd från Victor som gjort det här många gånger. Fick energi och blev uppfylld. Sa hejdå, på återseende och Bon Camino. Jag satt kvar en stund, luftade fötterna.

Bokade rum i Ponte de Lima, innan jag snörade på mig skorna och vandrade vidare. Fick nyplockade apelsiner av en snäll dam längs vägen. Vi snackade en stund, jag på engelska och hon på portugisiska.

Mycket vacker väg i dag, genom små byar, alla hälsar. Kom fram till Ponte de Lima vid 13 tiden. Så vacker väg in till den här pittoreska staden, som ligger vid södra banken av floden Lima. En lång allé, vid floden och som grädde på moset, ljuvlig musik som strömmar ut ur högtalare placerade här och var. Vilket välkomnande. Staden är känd för sin väl bevarade medeltida arkitektur och den böljande, vackra landskapet omkring staden. Så glad att jag bestämde mig för att stanna här.

Checkade in på hotell Inlima. Ligger vackert vid floden. Fick checka in tidigt. Härligt badrum, stor och skön säng och balkong. Passade på att tvätta upp kläder innan jag drog ut på stan. Åt en god sallad och drack en ännu godare öl.

Träffade far och son från Brasilien, pappan var sliten. De hade gått långt idag. Han är över 80 år, pappan. Strongt jobbat. Mötte andra jag träffat längs vägen.

Köpte tomater och ost och en liten flaska vin, som jag njöt av på min balkong. Summerade dagen, blev ca 15 km idag, reflektioner, skrev dagbok.Planerade för morgonens vandring.

Ännu en god natts sömn.

”Du behöver inte bevisa att den andres väg är fel för att du ska kunna tro på din egen väg”  Paulo Coelho

 

 

 

Barcelos-Vitorino dos Plaes, Dag 2

10.4.2017

Blev längre än jag kalkylerat med i dag med. 27 km i runda slängar.

Kom inte iväg så tidigt som jag tänkt mig. Frukost kl 8. Träffade på en man och hans son, från Brasilien, som jag mötte igår. Kommer säkert ses mer. Ett svenskt par hade oxå bott på Barcelos Way Guesthouse. De skulle fuska lite och ta taxi ett stycke. Klokt val, man ska lyssna på kroppen. Det är ingen tävling. I alla fall inte för mig. Många jag pratar med säger att 20 km/dag är lagom. Speciellt när det är så varmt. Men såklart, det är individuellt. Alla är vi olika.

I dag var det tufft och varmt. Ben och fötter är ok. Kände av ena axeln i dag. Vill ha en man eller åsna som bär min packning. Som tyst går bredvid, det vill jag ha. Sol och hett, men hellre det än regn, intalar jag mig.

Gick en omväg, vid jag vet inte var, blev 1,5-2 km längre. Stannade vid ett härbärge på vägen. Träffade på far och son Brasilien. De skulle stanna här i natt. Så hejdå igen.  Inget lunchbreak i dag. Blev kaffestopp på Café Rosa innan Ponte das Tabuas istället.

Passerar Balugaes, vidare mot Estabule de Valinhas och Casa de Valinhas, där jag ska bo inatt. Trött, svettig och värk i axlar på slutet. Men det är en mental grej. Var framme vid 17 tiden. Estabulo är ett fd stall som är ombyggt. De har en egen vingård. Fantastiskt vackert läge. Jättemysigt, hängmattor här och var. Grodor som sjunger i kör.

Hörde förresten massor av grodor längs vägen i dag och alla gökar. Heter det så? En gök, flera gökar?? Det är västergök, östergök, norrgök och södergök. Från alla håll och kanter.

Bodde granne med ett par från Israel, som jag stötte i hop med i går. Gemensam middag för alla oss 10 som bodde där. Vegetariskt, mycket gott, fräsch sallad, bröd och gott, friskt vitt vin från gården. Kylen var fylld av flaskor, ingick i priset för middagen, 10 euro.

En trevlig kväll, folk från Kalifornien, Israel och Tyskland. Det israeliska paret hade träffats i Kalmar av alla ställen, för 3 år sedan. Hon tävlade i Ironman och han var någon slags Coach för andra tävlande. Jag menar, Kalmar är ju bara 45 min från Oskis. Mycket vin blev det, samtal om högt och lågt. Jobb, resor, liv, religion, mycket skratt

Jag lag mig att sova i mitt stall. Tyckte nog det luktade lite häst. Skojar bara, det var gott att sova i spiltan. Gnägg gnägg

 

Vila do Conde-Barcelos, dag 1

9.4.2017

 

Dagen D år inne, nu börjar mitt äventyr på riktigt.

Lämnade en påse med lite kläder på Erva Duce, ska bo här sista natten innan jag flyger tillbaka till Sverige.

Tog en taxi en kort sträcka till Arcos, tips från andra jag pratat med. Fick lycka till kram av taxichauffören och sightseeing på portugisiska på vägen dit.

Blandad vandring längs skogsstigar, byvägar och en del på mer trafikerad väg. Går genom skogar, byar, dungar med eukalyptusträd, citronträd, fantastiska dofter.  Vingårdar. Och kullersten, massor av kullersten. Inte så kul när det börjar blir segt i benen.

Hade stundtals sällskap med ett gäng spanjorer. Otroligt varmt i dag, svårt att vänja mig vid packningen. Tog en paus utanför en kyrka, Pedra Furada. Satt mig i skuggan, drack vatten. Så vidare, några km längs en ganska hårt trafikerad väg.  Hamnade så på restaurangen Pedra Furada, hos Antonio, där satt stora delar av gänget jag haft sällskap med av och till. Blev en omelett, alkoholfri öl och som vanligt en espresso. På med säcken och vandra vidare.

Sista biten innan jag kom till Barcelos kändes. Värmen och att det är första dagen.

Människor man möter är så vänliga. Bon Camino kommer från många. Efter ca 27 km km kom jag fram till Barcelos Way Guesthouse. Ligger bra till längs Caminon precis före bron. Som jag stank, inte mumma kan jag säga. Duschade och tvättade kläder. Sen ut på stan. Mycket folk i rörelse, verkar vara någon slags studentfest. Massor av ungdomar i skoluniform. Folk dansade, en helt vanlig söndag. Härlig stämning.

Barcelos är en stad som har många kopplingar till Caminon. Känd för den färgglada tuppen man ser överallt.

Det är så vackra byggnader här i Portugal. Vill bo i ett hus med blå/vitt kakel. Vill, vill, vill.

Hittade ett café för pilgrimer. Stämpel och ännu en omelett till middag, med pommes och grönsaker till. Träffade 2 holländska damer. De går från Lissabon. Fick tipset av dem att inte lita på avstånden i guideböckerna, de stämmer inte. Mycket riktigt, bör lägga på minst 3 km, minst på varje sträcka. Sa hejdå och bon Camino.

Inga problem att sova i natt heller. I morgon är en annan dag.

 

Vila do Conde

6-8.4.2017

 

Trivs bra på mitt rum på Ervo Doce, balkong, havsutsikt. härligt att vakna, se ut genom fönstret och hur solen går upp.  Sitter och tar mitt morgonkaffe, efter mitt morgonpass med yoga och qigong. Sakta vakna. Andas lugn och ro här. Går mycket och ser mig omkring.

Tar hand om mitt onda knä, rehabiliterar det. Smörjer in med kuckelimuckmedicin. Har köpt iläggsulor som ska vara bra för knä och benhinnor. Jag testade i mina vanliga gympadojor en dag, men de skorna blev för trånga. Får testa i de andra skorna sedan.

Blir många cafébesök. Espresso, alltid får man en kaka till. Ja, jag vet. Man behöver inte äta den, men what to do, klart man är uppfostrad att ta det som bjuds. Gott att bara sitta i solen, titta på folk. Snacka med andra pilgrimer.  Så här långt har inte Portugal gjort mig besviken. Människorna, naturen. Det enda skulle vara brist på vegetarisk mat, just här i Vila do Conde. Men jag hittade ett salladställe, där jag kunde plocka i hop vad jag ville ha. Annars blir det mycket toast med ost och öl. Billigt och helt ok. 1 euro för en måltid.

Fast det är varmt på dagarna är kvällarna ännu kyliga. Ingen värme på rummet, tur jag har mitt ullunderställ med.

Nås av nyheterna från Sverige, terrorattack i Stockholm En galning som stal en lastbil och körde in i folk på Drottninggatan mitt i fredagsrusningen. Vet inte vad jag känner. Ett slags jaha, så även i Sverige. Tyvärr, man vill skrämmas men att oskyldiga dödas, skadas, får men för livet. Det är inte acceptabelt.

Här är jag, i Vila do Conde, en pittoresk by i Portugal, långt därifrån. Men terrorn kan slå till var som helst. Måste få ett slut.

Tog mig till havet, stranden. Så vackert. Blir så lycklig av att se ut mot havet, andas in luften av salt. Blev lite strandhäng, njuta av solens strålar på huden.

Hittade ett kapell vid havet, tände ljus för de som inte finns hos oss längre.

Skönt med dessa dagar, ladda inför vandringen, nu är det nära.

 You are in control of your destiny, only you can make your dreams come true

Porto

 

 

5.4.2017

Efter byte i Amsterdam, landade jag i ett varmt Porto. Älskar känslan av en nytt land, värmen som slår emot en, när man kliver ut ur planet. Dofterna.

Lyckades hitta till mitt hotell för natten, med lite hjälp av en snäll tjej på en bensinmack. Åkte metro till rätt station, men vilken uppgång????? Lost som vanligt, men hittade till slut Welcome Villa, ett mysigt litet boutiquehotell. Småhungrig, så beställde roomservice, fick en bricka med massa frukt och ost. För sent att gå på upptäcktsfärd. Så det var bara att knoppa in.

6.4.2017

Ut på tur aldrig sur. . Efter gofrulle och massa tips från den trevliga killen i receptionen, gjorde jag Porto till fots. Mycket vacker stad. Kakelklädda byggnader och trottoarer, ofta i blå-vitt. Så vackert. Hittade till katedralen, köpte mitt pilgrimspass och fick min första stämpel.

Varmt och skönt. Mycket grönska och fruktträd som blommar. Trevliga och vänliga människor. Åt en god soppa och nybakat bröd, en dubbel espresso, allt för 4 euro. Bra priser. Fick fatt i ett par stavar i en sportaffär. Gick och gick och gick. Hann se mycket på mina timmar i Porto.

Tog tåget från station, fotbollstadion, Portos hemma arena. Massa poliser med hundar, så jag frågade vad som hänt. Ingenting fick jag till svar från en leende polis, det är match i kväll.

Efter en timma kom jag till Vila de Conde, en gammal fiskeby. Jättemysig. Checkade in på Erva Doce House. Ligger vid floden. Kitch i restaurangen blandat med chabby chic på rummet. Receptionen är ett litet bord i caféet/restaurangen, belamrat med kvitton, lite lagom rörigt. Ska bo här i 3 nätter, varva ner, njuta, insupa atmosfären.

Mitt rum har en liten balkong med utsikt mot havet, Atlanten. Havet, som jag älskar det.

 

 

It´s my life

4 apil 2017

Dags att säga hejdå efter några dagar i Småland. Hunnit med att träffa vänner och familj. Lisa, krigaren, kämpen som vunnit ronden mot cancern. Fröken Britta, min bästis, vi firade 50 år för några år sedan. Den ena av mina två musketörer, älskade ungen Erik. Älskade mor Viol, lillebror och hans familj.

Gunilla, vimshjärna, baglady, trodde jag hade min Osprey rygga i Oskarshamn. Den jag skulle ha till Caminon. Men icke, den finns kvar i Norge….. Som tur skulle min älskade lillebror Anders till Kalmar och köpte mig en Bergans som var på tillbud. Ytterligare en säck till min samling….. Får försöka kränga den sedan.

Men i alla fall, packad och klar. Buss och tåg till Malmö. Möta den andra av mina musketörer, älskade unge, Anna. Hon kom från Thailand, via Bali/Indonesien där hon seglat runt öarna, mellanlandat i London och sagt hejdå till pojkvännen. Nu väntar jobb i Norge, spara pengar till nästa äventyr.

Gott att ses igen, blev gofika, shopping, käka Malmös godaste falafel på Orientel Kebab.

Bokat rum på Mayfair hotel Tunneln. Sov som två prinsessor. Fantastiskt god frukost.

Daga att säga hej då igen. Alla dessa avsked. Hon skulle till Oskarshamn och jag över sundet till Kastrup.

FB_IMG_1490468127349

Packlista för Camino

FB_IMG_1493053313362

”Vägen, vägen låter oss längta, men den far oss förbi medan vi står och väntar”

Stryka, lägga till, packa om. Gör om, gör rätt. Vill verkligen inte ha för mycket att bära.

Så här blir den till slut:

Haglöfs, vandrarskor, goretex. Väl ingångna, gått en hel del mil i Norge

Haglöfs, lätta trailskor

Flip Flop, alltid flip flop i min packning, oavsett vart jag ska

Vindjacka, Haglöfs, som även står emot lättare regn

Långbyxor, Haglöfs och 1 par knälånga, även detta från Haglöfs. Nej, jag är inte sponsrad. Men gillar Haglöfs grejer

Kjol som även är shorts. Perfekt till kvällar och varma dagar

Yogapants

Sarong förstås,  det och flip flop åker alltid med., Mycket användbar, till stranden, efter dusch, som skydd för solen

Hatt, skydd för sol och regn. Gillar inte hatt men är glad jag köpte en

2 t-shirts, funktion, från Kari Traa

2 linnen, funktion, från Kari Traa. Nej, inte sponsrad från Kari Traa heller, men tycker deras kläder är bra, funktionella, färgglada och prisvärda

2 längärmade tröjor, 1 funktionströja (användes aldrig) och en i merinoull

2 sport bh och 1 vanlig

4 par trosor

1 linne i bomull

1 t shirt i bomull

Jeansskjorta, mkt användbar

1 par leggings

1 buff, perfekt som skydd i halsen eller som pann/svettband

6 par strumpor, 3 ull och 3 tunnare.  Hade alltid 2 par på mig. Ett par tunna och  så ett par ull över det. Rekommenderas.

1 tunn fleecejacka, Kari Traa

Hygienprodukter

Mobil och laddare. Har en mobil med bra kamera så jag behöver ingen separat kamera

Hörlurar

Guideböcker

Dagbok

Regnponcho, förblev oanvänd

Pass, biljetter

Pengar, bankkort

Pannlampa

Viktigast: Compeed Skavsårstift  Note: varför finns inte denna fantastiska produkt i Sverige??????????? Finns inget bättre förebyggande mot skavsår. Använder du den är plåster överflödiga

Burt´s Bees handsalva som jag använde till fötterna. Smorde in dem varje kväll. Det gäller att vara snäll och ta hand om fötterna som ska ta mig många mil. Tack Hälsokraft i Oskarshamn för tipset att köpa den här produkten. Perfekt.

Medicinpåse såklart med diverse häxbrygder

Solskyddsmedel

Vattenbehållare typ Camelback, har en på 1,5 l

Stavar köpte jag i Portugal, eftersom jag inte hade incheckat bagage, då stavar är förbjudna i handbagage. Kostade mig 20 euro, väl värt. Lämnade dem på min sista övernattning, alltid någon som får glädje av dem. En idé: det går nog att göra bra business på stavar, använda, längs Caminon

Så, nu känner jag mig redo.

dav
Compeed Skavsårsstift och Rosé, Kastrup 5 april 2017 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Camino Portugués

En pilgrims 7 ledord

  • Långsamhet
  • Frihet
  • Enkelhet
  • Bekymmerslöshet
  • Tystnad
  • Delande
  • Andlighet

Många tankar inför min Camino som efter 6 år av längtan, äntligen ska bli verklighet.

Fick idén när jag jobbade i Arjeplog, en kall vinter 2011. Läste ett reportage i en bilaga till Aftonbladet eller Expressen. En tjej som hade gått den Franska Caminon. Redan då blev jag intresserad och läste allt jag kom över. Köpte bok och karta. Min plan var att gå den Norra Caminon, längs havet. Men jobb och annat kom emellan, så förra året bestämde jag mig. Man ska inte skjuta upp saker, tänka att jag gör det sedan. För då kan det vara försent. Händelser i livet gjorde att jag bestämde mig.

Tog beslutet att nästa år,  2017, ska jag gå. Det blir inte den Norra, denna gången. Det blir den Portugisiska. Varför? Har haft en längtan till Portugal, är nyfiken på landet. Så därför. Chans att få känna in Portugal, folket, atmosfären, naturen.

Nu är jag tillbaka i Arjeplog, där mina tankar föddes och nu ska drömmen bli verklighet.

Bokar flygbiljett, ska flyga från Kastrup, via Amsterdam och till Porto i Portugal. Göra packlistor, stryker och lägger till. Gör om, gör rätt… Kommer mitt knä att hålla?  Har gått med fel kängor hela vintern, för stumma, som gjort att ett knä smärtar. Men är övertygad om att det släpper så snart jag har andra skor. Smörjer med mirakelmedel som jag får av en kollega som kommer från Thailand. Klarar jag det? Hur kan jag förbereda mig? Googlar, läser om andras vandringar. Längtar…..

Min plan är att gå från Porto till Santiago de Compostela och eventuellt fortsätta till Cap Finistere, världens ände.

Frågor till mig själv och tankar: Vad kommer Caminon göra med mig? Kommer jag att förändras? Varför gör jag det?

Ska starta från Porto, men först några dagar för att bara slappna av och varva ner.

 

 

 

 

 

 

Hej mitt Vinterland

Januari/mars 2017, ett antal år sedan sist. Tre månader i denna vackra lilla by. Möta nya gäster. gamla vänner. Samt planerar  inför min nästa resa. Min resa som jag faktiskt fick ide till just här i Arjeplog för 6 år sedan. Läste i en söndagsbilaga till Aftonbladet eller Expressen, om en tjej som vandrat Caminon. Blev så inspirerad och intresserad. Det här vill jag göra. Läst böcker, Paulo Coelho:s Pilgrimsresan, Agneta Sjödins: En kvinnas resa bland annat. Tagit fram information. Men tiden har inte funnits. Jo, tiden har funnits men inte rätt tid. Nu ska det bli av.

Men först njuta av 3 månader i den här vackra delen av Sverige. Trots kyla och snö finns det mycket värme från alla härliga människor man jobbar med. När solen och ljuset kommer tillbaka blir det så magiskt vackert, fjällen, vidderna, alla istäckta sjöar. Sjöar där det sladdas med dyra fina bilar, snöskotrar och hundspann. Men där det även testas bilar innan de kommer ut på marknaden. Gästerna är en mix av biltestare och turister.

När jag inte jobbar, är jag ute och njuter av det vackra. Och planerar…

”Live light, travel light, spread the light, be the light”