Lifeisbetterinflipflops.blog

Tisdag 12 oktober

Upp tidigare än vanligt. Gick kl 7 från hotellet. Någon frukost blev det inte, då de öppnade kl 7.30 först och någon frukostpåse erbjöds inte. Den infon fick jag igår.

Det var 2 tjejer till som skulle resa tidigt, så frullen var öppen. Blev några väl valda ord innan jag checkade ut.

Mitt slutmål idag är Pescara, ska åka buss och tåg dit. Bussen var försenad, men hann med tåget till Bologna. Där det var ett nytt byte, mot Pescara. Kom så dit vid 15 tiden.

Stället där jag ska bo, B&B Le Stanze Du Bruno, ligger nära tågstationen. Som vanligt gick jag åt motsatt håll. Jag och Google Map, inte så kompatibla. Matteo mötte mig i entrén, mycket trevligt välkomnande. En kaffe och snack. Han skrev ihop en lista med sevärdheter och restauranger. Vilket värdskap! De har 2 rum (jag är den enda gästen just nu), bor i det blå rummet. Mysigt inrett. Balkong. Packade upp och gav mig ut. Första stoppet blev hälsostället Seed Superfood. Avocadotoast med pocherat ägg och en supergod juice.

Sen vandrade jag ned mot havet, ut mot piren. Njöt av att se havet. Var ute ett par timmar. Gick så in på Imago Museum, där det var utställning m nordiska konstnärer, Andy Warhol och Mario Schifano bland annat.

Mycket intressant och sevärt. Gillade Andy Warhol och Maro Schifano mest. Tillbaka halv tio tiden. Då möter jag Matteo och hans fru. Nu ska de ut och äta. Liiite försent att käka för en nordbo. I alla fall jag.

Onsdag 13 oktober

Upp tidigt. God frukost. Gott kaffe, kokt ägg, toast och grönsaker. Pratade med Matteo. Han och hans fru, bor i våningen bredvid. Har haft det här stället sedan 2018, men som sidorörelse. Han är advokat och Barbara jobbar med logistik.

Efter frullen gav jag mig ut, med Matteos lista i handen. Först mot gamla stan, över bron. Första stoppet var Museo delle genti Di Abruzzo. Lite folk. Skönt. Laddade ner, så jag kunde lyssna mig igenom de olika rummen och historian runt området. Väl värt besöket. Kultur retar aptiten, så efter museet var det lunchdags. Tog en av Matteos rekommendationer, Taverna 58. En gammal, anrik restaurang. God lunch. Först en slags bruschetta on the house. Pasta med tomat och panchetta till huvudrätt. Rosévin. Som dessert deras egen tårta, som serverades med en god likör. Även den on the house. Mätt och belåten ramlade jag ut i gränderna igen.

Fram med listan från Matteo, nu mot katedralen, som dessvärre inte var öppen. gick istället till ”Casa Natale Di Gabriele DÀnnunzio” Författaren föddes i detta hus. Dog i Gadrone Riviera, där han hade det stora palatset som vi passerade på väg till Limone. En våning var museum och den andra var hans bostad. Intressant och sevärt. Fortsatte min vandring.

Handlade lite kvällsmat och en 3 pack piccoloflaskor av Prosecco. Fantastiskt trevlig personal i affären, som låg i samma hus som B&B:et. Gick en sväng på kvällen innan solnedgången, ville se den över berget. Men vädret var inte på min sida. Blåst och regn. Jag var den enda ute på piren. Himlen blev mörkare och mörkare. Så promenixen blev inte så länge.

Torsdag 15 oktober

Idag gjorde Barbara scrambled egg till mig. Så snällt och så gott. Det här stället överträffa all förväntan. Idag har jag bestämt mig för att bara ut och gå. Låta hjärnan få vila. Så efter snack med Matteo och Barbara gick jag mot norr via en gata, som blivit en gågata. Tack vare ockupanter. från början var det tänkt som en gata för elbussar, därav ledningarna som går över vägen. Men så blev det inte. Ibland hjälper det att protestera. Gick och gick längs denna allé, men så ville jag se havet. Då hade jag nått ända till Monte-Silvano, ca 9 km. Blåste nu rejält, övergivna stränder, i vila inför nästa sommar, lite vemod i det. Kan se framför mig hur packat med folk det varit på stränderna. Tog skydd i en, ännu öppen strandrestaurang, från regn och blåst. Blev lunch, gnocchi, vitt vin och gokaffe.

När jag kom tillbaka blev det en lite powernap för att orka hålla mig vaken längre fram i kväll. Blev hämtad av min vän och fd kollega, Donnatella, kl 21. Sent för Gunilla, men är en i Italien så…

Vi, Donatella och 2 vänner till henne, åkte till restaurangen ”Le Maschere”, där hennes man, Giovanni, är kökschef. Det visade sig att den ligger mitt emot Taverna 58, där jag var igår.. Mysigt ställe, inte många platser, som serverar både a la carte och pizza. Smart drag. Blev bjudna på ett par olika starters. Vaktellår med valnötter och friterad ostboll med så på gula tomater. Jag hoppade vakteln men bollarna smakade mycket bra. Jag beställde en pizza med stark sås. Jättegod, men orkade verkligen inte med hela. Är inte van att äta så sent. Men dessert går ju alltid ner. Chokladmousse, svingod, inte så söt. Vi drack rosé till, som fylldes på hela tiden. Mycket trevligt. En av tjejerna är ”hooked” på Sverige. Vill flytta dit, har tom pluggat svenska. När vi skulle betala slutade notan på 20 Euro vardera. Tack, tack ,tack. En härlig kväll, mycket prat, skratt på en typisk italiensk restaurang, där alla åldrar, från barn till äldre, var blandade.

Lördag 9 oktober

Efter en båttur, på ca 1 timme, kom jag till Bardolino. Hotel Maximilian, mitt hem för 3 nätter, ligger söder om stan. En promenad i solen, med lite felnavigering tog det ca 35 minuter. Ingen vidare värst serviceminded personal, kan jag väl säga. Fick dra ur henne information. Hade bokat rum med balkong och sjöutsikt. Den utsikt har du om du hänger dig ut från balkongen… Det här rummet hade dusch och tvättställ i rummet. Tur man reser själv. Nån privacy kan en väl få begära. Packade upp lite snabbt och skulle ta en liten promenad längs sjön. Det är så vackert och lättgått på strandpromenaden. Gick söderut. Rätt som det var kände jag igen mig. Det var stoppet före Bardolino, Lazise, 6 km bort.

Gick omkring i de mysiga gränderna. Letade efter ett lugnt ställe att käka på.

Blev en ravioli och ett glas rött. Jättegott.

Handlade lite snacks på tillbakavägen. Middag blev Aperol och popcorn. Gott, gott, gott.

Söndag 10 oktober

Mina förväntningar på frukosten sjönk. De enda restriktionerna de har är munskydd. I övrigt inga krav. Ingen personal som säger god morgon. Nej, det här stället var en besvikelse.

Hade hittat en vingård på google map. Winery Costadoro. Vacker väg upp från hotellet. Nästan ingen trafik. Kom så till denna lilla, ekologiska vingård. Fick smaka på några viner, gratis. Alla smakade mycket bra. Köpte med mig en flaska rött, 5 Euro. Det går fint att beställa på deras hemsida och få det skickat till Sverige. Något att fundera på.

Satt ute i deras härliga trädgård en stund innan jag vandrade vidare åt ett annat håll. In mot Bardolino. Så vackert med alla vinrankor och sjön i bakgrunden.

Middag?? Lasagne och Aperol. God kombo. Aperol passar till det mesta.

Måndag 11 oktober

I dag blev det en vandring i solen, en lång sådan. Startade från hotellet till Garda och så vidare till en park, Lungolago Pincherie. Det var varmt, shortsväder, men hade Gunilla shorts? Nope. Men otroligt vackert, framförallt efter Garda. Mellan Bardolino och Garda avlöste campingarna varann. Inte så attraktivt, om jag får säga vad jag tycker. Campingmänniska blir jag aldrig igen, det har jag lagt bakom mig. Förlåt Agneta.

Fick till slut sno runt, stigen blev smalare och smalare, sjön på ena sidan och en mur på den andra. Hade ingen lust att vada, såg alla vassa stenar.

Vidare in i Garda. Hittade en lugn restaurang på en bakgata. Folk drar folk är verkligen en underdrift, för det fylldes på mer och mer gäster. När jag kom dit var jag den första gästen….

Blev pizza och aperol (många aperol blir det). Skulle vandra tillbaka, men först ett stopp i systerbutiken till den jag hittade i Sirmione. Denna hette Kiss Me och en sån trevlig och härlig kvinna som jobbade där. En t-shirt med tryck på Iris Apfel (modeikonen som fyllt 100 år i år) och ett par shorts fick följa med mig.

En skön dag med lite av varje.

I morgon blir det att ta mig vidare söderut, mot Pescara.

Torsdag 7 oktober

Idag var det dags att ta mig till Sirmione, som ligger i södra delen av Gardasjön. Det var inte så lätt att ta sig dit som jag beräknat. Fast, det är väl tjusningen med att resa. Att ta sig mellan A och B, blir oftast lite avåkningar här och där.

Började redan med bussen från Limone, som var ganska mycket försenad. Jag hade heller inte köpt biljett i förväg så jag friåkte till Gargano. Jag och ett gäng tyskar på bussen. 1,5 timmes väntan på nästa buss. Kunde inte gå så långt pga min packning. Så korsade bara gatan och satt mig på en bar. Beställde först en capuccino men sen blev jag sugen på vin, när jag såg alla män (ja, faktiskt, bara män) som kom, beställde 1 glas, drack ur och satt sig i bilen och körde vidare. Har jag sagt att jag älskar Italien och mentaliteten?

Så nästa buss till Desenzano, mycket trevlig busschaufför, spelade bra jazz-soul-funk musik. Det var tänkt att jag skulle ta färjan från Desenzano till Sirmione. Men pga hård vind var den inställd, så fick ta bussen tillsammans med 100000 ungdomar och 1 surfare med sin bräda, som jag hjälpte så han kom på bussen.

Kom fram vid 15-tiden och jävlar i min låda, så mycket folk. Paniken växer i mig, andas. Letar mig fram till mitt Le Reve B&B , ligger mycket centralt. Hade fått rum Audrey som låg högst upp, utan hiss. Självklart. Men det gick. Mysigt och fräscht rum med en takterrass som har en fin utsikt mot the Castle bland annat. Packade upp och gav mig ut bland allt folk. Gick bort till Grotte Di Catullo men löste inte entré, för sent på dagen. Gick så många bakgator jag kunde. In i kyrkan San Pietro In Mavino, vacker.

Käkade gnocchi i tomatsås med mozarella och vin till det. Oäckligt.

Gick en sväng i skymningen/solnedgången. Lite mindre folk nu. Blev inspirerad av alla glassförsäljare och köpte en gelato. Tog fina bilder på solnedgången. Var den där jobbiga människan som tränger sig fram för att få en fin bild.

Fredag 8 oktober

Har sovit gott inatt. Trots alla ljud utanför, som dämpas av det ljudisolerade fönsterglaset. Började dagen med meditation och yoga som alltid.

Frukost på Café Moderno. Cappuccino, färskpressad apelsinjuice och mycket god scrambled eggs och grönsaker.

Gick sedan till Grotte di Catulle på nordspetsen. Inte mycket folk vid den här tiden. 9.30. Fick visa Covidpass och ta tempen. Grotte du Catulle är ruinerna efter en stor, romersk villa med olivlund. Det finns även ett museum, som är stängt just nu, pga Covid. Strosade runt. Lugnt och skönt. Hade tänkt gå ned till stranden som ligger nedanför. Men det la jag på hyllan när jag kom ut. Som en vägg med människor. Så glad att jag gått i tid. Stranden, Jamaica Beach, begrundade jag från ovan.

Ta mig härifrån, I motsats till alla som strömmade in i Sirmione gick jag åt motsatt håll.

Gick till Columbare längs sjökanten, lugnt och skönt. Stoppade och käkade lunch. God macka, öl och espresso.

När jag går tillbaka till Sirmione möter jag många dagsbesökare, som är på väg därifrån. Lite mer luft.

Strosar runt på kvällen. Hamnade i en trevlig butik. Valter heter ägaren. Blev köp av svarta jeans och en t-shirt med Frida Kahlo, bra priser. Nöjd, nöjd, nöjd. Hade lätt kunnat köpa mer, men så är det ju det här med packningen…

Middagen tog jag på Piadineria Sirmione, där deras specialitet är piadina, tunt varmt bröd, med massa olika fyllningar. Blev en med mozarella och ruccola och till det en öl.

Lördag 9 oktober

Blev samma frukost som igår, på samma stället. Hade ett par timmar innan båten skulle gå till nästa ställe på min resa. Gick en sista sväng och tog lite bilder.

Sirmione är pittoreskt och mycket vackert, men alldeles för mycket folk för min smak. Så kommer nog inte att återvända.

Lofthus, Norge augusti 2021

Har funderat på Italien några veckor nu, firade när jag fått Covid spruta nr 2 med att köpa en biljett Skavsta-Bergamo 10 oktober. Blir alltid mer harmonisk och glad när jag köpt en biljett och kan börja planera lite. Var och fikade på Flöy med Netti igår, köpte en extra av deras urgoda kanelbullar, som jag smällde idag. Humöret och energin steg några grader och livsgnistan sprakade igång. Ja, livet känns med ens lite lättare. Jag vill tacka livet och så vidare. ”Då ska jag spela, då ska jag sjunga, hela dagen, hela dagen lång. Kanske dansa fast jag inte kan”…

4 oktober, kanelbullens dag och min vän Aijas födelsedag. Grattis Aija

Befinner mig på Hotel Mercedes i Limone Sul Garda. Alltså vid Gardasjön i Italien.

Jag sitter i kortbyxor på min balkong med sjöutsikt, kvällen är ljummen. Hoppat middag i kväll och istället köpt lite småplock. Tomater, parmesan, salami (ja, faktiskt kan jag göra undantag när jag är här) oliver, salta kex och rosévin från området.

Detta är livet, total avslappnad. Njuter.

Kom så hit igår. I lördags tog jag bussen till Nyköping. Övernattade på Connect hotell på Skavsta, för att vara på plats, då flighten gick tidigt på morgonen. Helt ok hotell men dåligt städat och lite sunkvarning. Frullen var heller inget att hurra över. Men ölen ”Höga Kusten” smakade gott och bra pris.

Munskydd är obligatoriskt, men hur ska man kunna hålla avstånd när de kör fulla plan.

Men men. Kommer nog ändå inte att flyga mer från Skavsta. Lite kaos och inte så trevlig personal.

Eftersom det var söndag när jag kom till Bergamo, hade jag insett att det blivit lite väl meckigt att ta mig kollektivt till Limone. Så hade bokat en bil i förväg. Utanför terminalen stod Patricio och väntade mig. Gick smidigt att ta sig ut från terminalen. Ingen som kollade varken covidpasset eller hälsodeklarationen.

Patricio guidade mig och berättade om platserna vi passerade. Självklart kom vi in på Covid och konsekvenserna för många branscher, framförallt turismen.

Tog ca 2 timmar till Limone och Hotel Mercedes, där jag ska bo mina första 4 nätter. Bokat rum med balkong och sjöutsikt. Packade upp och gav mig ut på en promenad, som blev längre än jag tänkt. Ovanligt…. Icke. Hotellet ligger 10-15 minuters gångväg utanför centrala Limone. Lugnt och tyst. Blev lite chockad av alla människor jag mötte. Mycket vackert, små gränder, blomster MEN folk överallt. Tog mig snabbt igenom och gick via sjön ca 4 km norrut. Gick och gick men ville spara med att gå hela sträckan till utsiktsmålet ”Corno Di Reamol”.

När jag gick tillbaka, stannade jag vid en av alla ”citronshops”. Köpte en liten flaska Limoncello och en pistagelikör (svingod)

Något svettig och trött kom jag tillbaka vid 17 tiden. Tog en dusch och hängde på låset när middagen på hotellet började. Slog till på dagens 3-rätters. Hade ju inget ätit sedan frukost.

Så himla gott.

Rätt 1: Ravioli med ricotta och spenat, brynt smör och friterad salvia

Rätt 2: Grönsaker, bl a aubergine som mosats och sedan stekts. Som plättar

Rätt 3: Chokladmousse med saltad kolasås.

Gott så in i baljan. Till det en karaff rosévin. Allt detta för 25 Euro. Som hittat.

Måndag 4 oktober

Bra system vid frullen. Munskydd, plasthandskar och max 4 personer samtidigt vid bufféen. Bra utbud, god äggröra.

Blev en lång promenad, till utsiktspunkten, strax söder om Riva Del Garda. En relativt nyanlagd gångväg som slingrar sig vid sidan av sjön. Så vackert. Belönade mig med en gelato när jag kom tillbaka, Limoncello smak. Gott, gott, gott.

Lunchen blev ingen kulinarisk höjdpunkt. Ett glas vitt och en toast med ost. Men helt ok.

Till middag köpte jag lite småplock samt rosévin som jag njöt av på min balkong.

Tisdag 5 oktober

Vädret gjorde att jag ändrade mina planer. Tog färjan till Riva Del Mar, som ligger i norra änden av sjön. Gick strandpromenaden österut, ända bort till Torbole. 12 km fram och tillbaka.

På vägen tillbaka tog jag en espresso macchiato. Gick omkring på gatorna i stan, håller mig till bakgator, bort från turiststråken, när jag ska käka. Hittade ett mysigt ställe ”Caffe del Centro”. Tyst och skönt. Blev en god Spagetti Pesto och ett glas rött. Så gott. Allt serverat av en äldre, distinkt herre. Sinnebilden av en kvarterskrog i Italien.

Riva De La Garda är även den en vacker stad, ligger i norra änden i Gardasjön. Små piazzor, vackra byggnader.

Så vad tycker jag om Italien så långt? Är positivt överraskad. Rent och fräscht. Människorna är trevliga och det är relativt billigt här.

Blev en gelato innan jag hoppade på båten tillbaka till Limone.

Hoppade middag ikväll med. Blev en brödbulle, nutella och rosévin. Gourmetmåltid.

Onsdag 6 oktober

Min sista dag i Limone, gillar verkligen det här stället. Gick upp mot ett turområde och hamnade så småningom vid ett vattenfall, som inte hade så mycket vatten. Blev 4 timmars vandring. Blir lite tjatigt, men vackert, vackert, vackert. Alla olivträd och citroner, blommor.

Började blåsa som tusan, vilket gjorde att jag fick gå på byxjakt när jag kom tillbaka till hotellet. Mina Haglöfsbyxor hade dragit iväg, men med hjälp av en tjej i housekeeping, kunde jag få fatt i dem, på en balkong några våningar under mig.

Tack för de här dagarna Limone, hit vill jag gärna återvända.

Efter avslutad sommarsäsong i Lofthus, åkte jag upp till norra Norge, Lofoten, för att hälsa på en av mina älskade musketörer, Anna. Som bestämt sig för att prova hur det är att bo och jobba där. Hon jobbar på Thon Hotel Svolvaer, som är helt nytt och öppnade denna sommar.

Dåligt väder när jag kom, storm och massa regn. Men ändå en magisk utsikt från hotellet. Dagarna med Anna ”rann iväg”. Vi fick se mycket. Vädret var växlande, storm, regn, sol.

Första dagen roade jag mig själv, då hon jobbade. Mycket god frulle på hotellet. Som den arbetsskadade jag är, är jag ganska kritisk och granskande när jag kommer till andra hotell.

Gick en sväng på byn. Fikade på Kringlan. Inte det mysigaste stället men god morotskaka. Jag fixade en västerbottenpaj hemma hos Anna, som väntade när hon kom från jobbet.

Dagen efter gick vi en sväng till Svinöya och ut till ”Fiskarkona”. Sedan väntade höjdpunkten, tur med ribbåt. Havsörnssafari och in på Trollfjorden. Geir var en fantastisk guide. Fick se många havsörnar på mycket nära håll. Räknade till 10 stycken. Geir hade fisk och lockade dem med. De var bara någon meter från båten. Så häftigt.

Han berättade mycket historia. Det är 5000 invånare i Svolvaer och 25000 på hela Lofoten. Fick även historien om Trollfjorden, och om Rödingen, Golfströmmen mm.

Så vackert med alla höstfärger. På vägen tillbaka drog han på, så vi hoppade på vågorna. Sådant gillas.

Upprymda efter turen gick vi till restaurangen ”Du Verden”, räkmacka och Lofotenpils satt som en smäck.

Fredagen checkade jag ut från hotellet. Anna och jag skulle ”ut på tur” och se och uppleva andra platser på Lofoten.

Vi drog söderut i Annas lilla pårla, även kallad ”Gråsuggan”. Körde mot Uttakleiv, vår plan att gå upp för ”Mannen”. På vägen dit gjorde vi ett stopp vid Unstad, ett surfställe. Parkerade vid Hauklandstranda. Vackert, vackert. Gick upp mot toppen. Men på grund av hård vind, lerigt och regn vände vi om. Gick ned en annan väg och kom så småningom ner på Uttakleiv strand.

Blev en härlig tur i alla fall. Hittade lite lä, så vi kunde ta vår fika. Goda mackor med stekt ägg och ketchup. Till dessert delade vi en kanelbulle.

Lite blöta och vindpinade tog vi oss till Leknes, där vi inhandlade lite gott till kvällen. Färska räkor och aioli bland annat. Stört omöjligt att få tag i frasiga baguetter. Utbudet som finns är svampiga och inte färdigbakade. Tog oss så vidare till vårt slutmål. Reine och Reine Rorbuer. Ligger nästan så långt ned du kan komma på Lofoten. Å heter byn i slutet av vägen.

Checkade in på Reine Rorbuer. Vill man ha dåliga omdömen, ska man definitivt anställa en sådan personal som checkade in oss. Inget erbjudande varken om frukost eller middag. Man fick dra ur henne information.

Hytten var koselig, vi tände ljus och drack bubbel och åt gott. Gick en liten sväng innan regnet ökade igen. Somnade gott i våra sängar.

Lördag

Upp tidigt. Vädret välande, men idag ska vi bara upp för en topp. Till Ryken från Unstad. Idag fick Anna vara min sherpa och bära ryggsäcken. Fasen så lätt att gå utan packning. Behöver jag nämna att det är vackert? Var inte slitsamt uppför men förstod att det kunde bli värre att gå ned, i takt med tilltagande regn och lerigt. Sikten försvann av och till. Men hann iaf ta fina bilder innan dimman slog till och regnet tilltog uppe på toppen. Fika skulle vi i alla fall göra, innan vi vände nedåt. Mötte massor av folk som var på väg upp. Skönt att vi gick så tidigt som vi gjorde.

Rejält blöta och frusna åkte vi till Anitas Sjömat på Sakrisöya. En busslast hann beställa före oss och uppta alla sittplatser, så vi kunde inte käka där. Men Take away funkar, Köpte med oss varsin av de berömda fiskburgarna, toppade med räkor och så en kanelbulle att dela på. Alltså, så himla gott. Hade sedan öl och cidersmakning i vår ”drinkhörna” i robuen. Mysigt. Även lite kortspel och ”sittdans” innan vi dansade till sängs. Sov ovaggade med regnet piskande utanför.

Söndag

Vaknade av regn, idag igen. Ingen gåtur idag i alla fall. Efter Annas goda frukostgröt, packade vi ihop oss. Checkade ut och se där, en mycket trevlig man i repan. Trist att han inte jobbade när vi checkade in. Då hade vi kanske käkat middag där. Tänk så viktigt det är att ha rätt personal.

Vi körde till ”sydspetsen” och vände. Stannade till vid surfstället Rambergstranda. Låg nästan öde. Inte rätta förhållanden idag.

Åkte vidare till en annan pärla, Nusfjord. Jättefint och pittoreskt. Blev bara en kort gåtur för att knäppa lite bilder. Fikade i lanthandel. Godaste våfflan på länge. Så frasig, nygräddad.

Ett stopp i Henningsvaer, riktigt mysigt ställe. Norges svara på Ayia Napa om sommaren, enligt Anna.

Käkade lunch/middag på Lysstöperiet. Drog så vidare till Kabelvår och Nyvågar Rorbuhotell.. Betydligt bättre mottagande än i Reine. Här blev vi uppgraderade och fick hytta vid sjökanten, varsitt sovrum. Tog oss ganska snart till spa:t som vi hade bokat. Var ensamma där och vilket mysigt spa. Började i badtunnan. Ganska kallt och blåsigt men i tunnan var det skönt. Sedan in i en skön och varm bastu. Anna var modig och tog dopp i havet. Jag avstod. I avslappningsrummet som låg på övervåningen var det så mysigt. Stjärnhimmel i taket och vackert utsikt. Myste sedan i våran hytte med lite rödvin och serie.

Måndag,

upp 4.30. Anna körde mig till flygbussen. Hejdå och tack för den här gången. Har varit fina dagar och kvällar tillsammans. Tacksam.

Våren 2021 var en ”dallrande” och osäker vår. Skulle jag kunna jobba i Norge, kommer jag in eller inte. Hade fått jobb på Hotell Ullensvang över sommaren, men kunde jag ta mig in i Norge. Kom iväg i början av maj. Fick sitta i karantän, inte fy skam, i en svit på hotellet. Maten kom utanför mitt rum 3 gånger om dagen. Svårt att få ihop ”steg” inomhus, men jag gjorde vad jag kunde. Runt, runt, fram och tillbaka. Kunde sitta på balkongen och njuta av den fantastiska utsikten över Sörfjorden, Folgefonna på andra sidan och alla äppelträd, som sakta men säkert slog ut.

Så, den 16 maj, efter 2 veckor i karantän, fick jag ”kliva ut” i verkligheten. Sedan väntade en hektisk, annorlunda sommar, med alla restriktioner.

Lite turer hann jag med. Dronningstien förstås, Utne, Postvegen Ulrik- Granvin. Rallarvegen från Haugastöl till Finse, Bondhusvatnet och mycket mera. Även mysiga kvällar med nyfunna vänner, nere vid fjorden. Cidersmakning.Djupa, existentiella samtal, mycket skratt. Vandrade hemåt när solen gått ned för länge sedan.

Blev en tur med Siderbåten med kollegor. Från Lofthus över till andra sidan, Siderhuset Ole K. Mycket god middag och cider förstås.

Det blev även den sista sommaren som jag skulle tillbringa mycket tid med min älskade vän Netti. Som jag saknar dig, min vän. Så tacksam att Aija kom på besök och vi fick lite tid tillsammans.

Söndag 29 mars, 2015

så även min resa.
Sitter i lobbyn å hotellet. Har varit en sväng på marknaden idag med och köpt lite gåvor och saker till mig själv.
Ska snart ta mig ut mot flygplatsen.
Börja min resa hem mot Sverige med mellanlandning i Abu Dhabi och Berlin.
Så dax att säga hej då till bloggen, ska ladda upp lite bilder, sen är min resa slut. För denna gång.
Har haft det helt fantastiskt och så mycket jag fått se och uppleva, alla möten, nya bekantskaper.
Mycket att smälta fortfarande och det är därför jag skrivit här, mycket för min egen skull och minne men även för er som har velat följa mig.
Nu blir det hem och jobba och planera för nästa resa 🙂

Fredag 27 mars 2015

Åkte direkt från POP house till Ayutthaya, bodde på ett trevligt Home Stay. Staden var för länge sedan huvudstad i Thailand, 80 km norr från Bangkok.

Trevlig liten stad. Vi hyrde cyklar och hojade omkring mellan templen.
Första morgonen skulle vi ut och utöva qi gong, klockan var väl 7 och vi hittade ett gammalt tempel nära vårt homestay och skulle stega dit. Men se det tyckte inte hundarna som bodde där. Var riktigt aggressiva och jagade oss därifrån. Så vi fick utöva det utanför vår bungalow istället. Gick lika bra det.
Besökte nattmarknaden och käkade där för en spottstyver, god mat.

Lördag 28 mars

Tog bussen från Ayutthaya till Bangkok, tog 2 timmar cirkus.
Checkade in på mitt hotell och så drog vi till weekendmarknaden, Chatuchak. Har aldrig varit där och måste säga att jag blev imponerad. Shoppade lite. Ska återvända i morgon. Hade inte så mycket tid för Dawn skulle ut till flygplatsen och flyga hem till Toronto.
Sa hejdå och lovade att hålla kontakt och uppdatera varandra på vad som sker i våra liv.
Själv tog jag en slapp kväll på hotellet. Njöt av att få sova själv 🙂 Ensamvarg som jag är men har uppriktigt trivts i hennes sällskap. Inga problem alls.

Tisdag 24 mars 2015

Dax att börja knyta ihop säcken för min resa. Ett utmärkt sätt att göra det på är att meditera i 3 dagar. Få verktygen för att min meditation ska bli lättare och bättre och djupare.
Så 3 dagar tillsammans med 10 andra förväntansfulla människor från många ställen runt om i världen.

POP-house är en egen organisation men som ändå hänger tillsammans med Dhammakaya Temple, munkarna som hjälper oss kommer från templet och det är deras del av buddismen de lär ut.
Delar rum med 5 andra kvinnor, från Kanada, USA, Iran, Singapore. En brokig samling människor med varierande erfarenhet av meditation.

POP house (Power of Peace) är en liten pärla, lugnt och skönt och tyst. Härlig personal som består av volontärer. God mat.
Dagarna varvas med egen meditation, yoga, vägledning och guidning genom meditation av munkarna. Sitter både inne och ute i det fria och mediterar.

Mat får vi 2 ggr/dag så lunchen ska man stå sig på fram till frukosten dagen därpå. Det hade vi liiiite svårt för och magen kurrade på de flesta av oss framåt kvällen. Så de trollade fram lite yogurt till oss, tack snälla 🙂
Vi hade annars planer på att palla bananer från bananträdet, långt framskridna planer 🙂
Llite si och så med sömnen första natten då en av tjejerna pratade i sömnen så det stod härliga till Men så är det att vara på ”kollo”

Våra tre dagar avslutades med ett besök på ett gigantiskt tempel. Tempel och tempel, ser mer ut som ett stort UFO. The Dhammakaya Temple.

Får lite dålig magkänsla av det, det är gigantiskt. Kan ta emot så många som 1,4 miljoner människor samtidigt. Förstå storleken. Fattar innebörden av varför ”Mr Big”, taxichauffören var så kritisk. Lite sektvarning och det gäller att vara lite kritisk och avvaktande och inte låta sig dras med. Hjärntvätt lite grann. Alla vi i gruppen hade liknande inställning.
Men som helhet har i alla fall jag fått ut mycket av dessa tre dagar. Hjälpt mig med min meditation och fått inblick och svar på frågor om buddismen, som intresserar mig.

Dawn, en tjej från Kanada hängde på mig till Aytthaya för ett par dagar.

Måndag 23 mars 2015

Var riktigt vemodigt att ta farväl av Ray och Jen. Kommer att sakna stället.

De hade ordnat med bussbiljett till Bangkok och körde mig till bussen för att ta farväl. Fantastisk service från dessa underbara människor.
Så nu mot Bangkok.
Södra Bussterminalen ligger en bit utanför city, blev taxi till mitt hotell. Pratade mycket med chauffören, ”Mr Big”
Då jag berättade vart jag skulle, pratade vi mycket buddism. Intressant samtal. Men han var väldigt negativ till just Dhammakaya Temple dit jag skulle. Jag skulle ju inte vara direkt i templet utan på POP house, som drivs av The Middle Way Organisation. Men naturligtvis hänger de samman. Tog till mig det ha sa och tänkte att det här får jag kolla upp senare.
Nåväl, framme i Rangsit, där hotellet låg. Checkade in och började leta efter mobilen. Fanns inte, attans attans. Hur ska jag komma i kontakt med taxin? Förstod att jag hade glömt den där. Men kom på att jag fått visitkort av honom ”Mr Big”, så med hjälp av en snäll kille kunde jag ringa upp och mycket riktigt hade jag glömt den. Låg på golvet i bilen. Han sa att han skulle vända om. Men jag var lite skeptisk om han skulle göra det, tiden gick och jag började inse att jag nog hade sett mobilen för sista gången. Försöka tänka ut lösningar, men tänkte oxå att han verkade vara en riktigt sann buddist och då kommer han tillbaka. Mycket riktigt, han ringde till och med och sa att det skulle dröja lite till på grund av trafiken. Så glad jag blev att få se honom. Det finns ärliga människor. Tacksam