Sista dagen i Pokhara

Torsdag 19 september

Molnen har lättat lite och jag beger mig ut på långpromenad efter frukost. Hittade nya vägar. Kanske inte helt avsiktligt, blev lite längre än jag tänkt mig. Men sån är ju jag. Hamnade så småningom dit jag hade tänkt mig, nere vid sjön. Planen var att ta en båt över till ett tempel som ligger på en ö. Men shit, så mycket folk där som väntade på att ta sig ut. Hoppade det. Kollade in alla turister i stället. Många/de flesta är från Indien.

Blev lunch på Tristar hotel, Momo:s förstås. Skönt att sitta på övervåningen och blicka ner på myllret av människor. Får en känsla av att det är mer turister nu än när jag kom hit. Många som ska på trekking. Nästa gång jag reser till Nepal, ska jag resa lite senare på året då regnperioden är över. Verkar som jag kom i slutet av den, men i oktober är nog mest perfekt att åka hit. Så jag kan vandra mera.

Varit på en helt fantastisk massage på Middle Path. Ja, jag hittade faktiskt direkt idag. Den bästa massagen på mycket länge, helt sagolikt himmelskt. Bra, skönt, lite ont som det ska kännas. Fick en kopp te efteråt. Kändes som att sväva när jag gick därifrån.

Vädret var klart på tillbakavägen och jag fick se en magisk solnedgång. Skyndade mig upp på taket på hotellet och tog massa bilder och njöt av det vackra.

Hämtade min tvätt som jag lämnade i morse, käkade en vegburgare och drack en lassie på ”ett hål i väggen” ställe. Har hört talas om att det ska finnas Bhang Lassie (cannabis) men har inte stött på det. Men erbjudande om att köpa annat centralstimulerande får man dagligen. Nej, jag tackar fortsatt tack men nej tack.

Middagen smakade mycket bra och kostade nästan ingenting. Ägaren frågade om det inte var gott när jag lämnade lite av maten för jag blev så mätt. Såklart det var gott. Gillar dessa hål i väggen ställen där många locals äter. God mat och bra priser.

Fick hjälp av receptionen på hotellet med min bussbiljett tillbaka till Kathmandu. Bad att hon skulle ringa och kolla var bussen stannar. Hotellet i Kathmandu bokade biljetten åt mig. Det visade sig att de inte hade bekräftat den, men inga problem. Det finns plats för mig i morgon. Fördelen att lägga till lite pengar för dessa ”lite lyxigare” bussar är att de sällan blir fullbokade. Mer comfort, måltider ingår, vatten och även tidningar.

Packade och fixade, i morgon bär det av mot Kathmandu. Pokhara, vi ses igen.

Pokhara

Onsdag 18 september

Raindrops keep falling on my head

Det var nog en mening att jag var i Sarangkot igår och fick se topparna. I dag är det åter regn.

Tog det lugnt efter frukost, uppdatera mina bokningar på Sri Lanka. Gick en sväng mellan skurarna. En espresso macchiato på ett café.

Iaktar en tjej som står utanför med en baby i famnen. Följer efter människor som passerar och ber om pengar. Killen på cafét där jag är, säger att man inte ska ge dem något. Ofta är det ligor som ligger bakom. Det är inte nepaleser som tigger. Utan många är från Indien, Pakistan och Bangladesh. Svår balansgång. Man kan inte ge alla, för de är många just i den här delen av Pokhara.

Satt och googlade ett SPA, ville göra manikyr och pedikyr. Hittade ett ställe som låg i närheten. Middle Path Spa. Trotsade regnet och begav mig dit. Fick en härlig känsla så snart jag gick in i trädgården som ledde fram till hotellet. Så mycket blommor och grönt, vackert. Omhuldande, peaceful. Alltså vilken stor skillnad mot Bagaincha igår. Här var det så behagligt, tyst, bara skön musik. Fick en drink och grönt te. Bestämde mig för pedikyr och manikyr. Blev gröna tår idag. Grönt är skönt. Så skönt och så noggranna de var. Bokade in mig på en 90 minuters Tissue massage i morgon. Klart jag vill tillbaka hit.

Gick en annan väg hem men gick fel. Vad är det för fel med mig, som har en förmåga att ofta gå fel.

Lunch/middag i dag blev på Indiern igen. Åt en lins/kidneyböngryta och vitlöksnan till det. Drack en kanellassi till, himmelskt gott. Pratade med ägaren. De har även en restaurang i Thamel, Kathmandu. Det kan man tänka på nästa gång man kommer till Kathmandu.

En lugn kväll på balkongen, satt och läste och njöt av utsikten. Blev en lång meditation innan jag somnade.

Magisk morgon i Sarangkot

Tisdag 17 september

Hela natten ösregn. Tänkte att jag får väl inte möta ”drottningen ”i morgon heller. Strömmen försvann och var borta under natten.

Vaknade tidigt, ingen soluppgång. Sov en liten stund till med ena ögat öppet för att se om himlen skulle visa sin blå sidan. Nope. Mediterade 30 minuter och hips vips. Blå himmel och min hemliga kärlek visa sig. Blev så glad och lycklig. Sjöng ”Himlen är oskyldigt blå”. Slirade till när jag satt ned fötterna på golvet. Det hade regnat in genom glipan vid dörren så jag hade en liten sjö på golvet. Snabbt på med kläder och gav mig upp på taket, tog in det magiska med ett stort leende på läpparna och en känsla av tacksamhet. Att det kan vara så vackert. ”Drottningen” Annapurna och Fang visade sig. Magisk känsla att vara omsluten av bergen. Dessa höga, massiva, och mytomspunna. Mångas mål och drömmar i livet, att bestiga dem. För många förblir det just drömmar, för andra går de i uppfyllelse. För en del slutar det i katastrof, att man omkommer.

Jag är glad och lycklig att få ha fångat dem på bild, för det var nästan ”catch the moment”, ett par timmar senare har hon gömt sig bakom tunga moln och regnet öser ner. Tack snälla för att jag fick uppleva detta, ”drottningen” Annapurna.

Mycket god frukost med gröt, stekt potatis med grönsaker, kaffe och mangojuice.

Packa ihop och tacka för mig. Vill tillbaka hit, när vädret är mer stabilt. Vandra med guide.

Taxichauffören som räddade mig igår kom och hämtade mig. Han tog halva priset mot vad jag betalade hit igår. Ägarinnan till hotellet ska anlita honom i fortsättningen.

Vi hade ett mycket trevligt samtal på väg tillbaka till Pokhara, han har bott och jobbat i Saudi Arabien i 16 år, bra jobb och bra betalt. Många Nepaleser söker sig utomlands för att få jobb. Men han tyckte han fick för lite tid för sin familj plus att läget försämrats i Saudi. Så han flyttade hem, köpte sig en taxibil och nu kan han välja hur mycket han jobbar. Pengar är inte allt och han vill hellre skapa bra relationer än safta priserna för oss turister. Bra och sunda värderingar, men dessvärre tillhör han minoriteten som tycker så. Som turist känner man sig ofta lurad.

Checkade in på White Pearl hotell i Pokhara, lite kul. När jag bokade detta visste jag inte att det låg granne med hotellet jag checkade ut från igår. Sorry Mountview hotel men White Pearl slår er med hästlängder när det gäller storlek på rum och utsikt. Har 2 balkonger med en härlig utsikt mot Stupan och sjön. Prisskillnaden är marginell. Packade upp och gick en sväng på stan.

God lunch på en indisk vegetarisk restaurang, hette tidigare något med Praneer. Ligger en trappa upp, på huvudgatan. Oansenlig men mycket god mat och bra service.

Bokade en massage på ett ställe jag fikat och käkat på tidigare. Ett hotell, Bagaincha . Det blev en flopp. Tänkte gå därifrån mer än en gång. Hade bokat 17.45, blev hänvisad in i ett rum. Mycket högljudda röster utanför, personal som grälade. Inte bra betyg för ett SPA som ska vara behagligt och tyst med lite skön musik i bakgrunden. Var på väg därifrån när det efter en halvtimme kommer in en tjej. Hon jobbade på ett annat SPA, de hade ringt in henne, då ingen av de andra tjejerna kunde massera. Härligt, här är man på ett SPA, bokat en massage och så kan ingen i personalen denna form av massage. Tjejen som masserade mig var helt ok, det hade varit ännu bättre om hon inte pratat oavbrutet. Orkar inte, ge mig massage, gör ditt jobb och snälla va tyst. Några 90 minuter blev det inte heller. De drog av på priset men jag var absolut inte nöjd när jag gick därifrån. Tummen ner för Bagaincha om du ska ha massage.

Kände mig låg och hade extremt ont i kroppen när jag gick därifrån, oskön upplevelse. Tröstade mig med att köpa en påse chips och en cola zero till middag.