Tisdag 1 oktober 2019, Hatton
”Sometimes you just need to distance yourself to see things more clearly. ”
Upp klockan 6. Bort med gardinerna så jag kunde njuta av utsikten.

Meditation och yoga. 7.30 kom personal upp med kaffe på rummet. Lyx, lyx, lyx. Dock väldigt svagt kaffe. Drack det men ingen höjdare.

8.30 blev jag hämtad av SPA terapeuten. Upp på top floor. På vägen upp massor av tända ljus, varmt och skönt och vackert där uppe. Stor skillnad på det stället i Haputale. Oljemassage och ansiktsbehandling med produkter och örter från hotellets trädgård. Allt detta för bara 10 dollar… Så billigt. Så härligt och underbar start på dagen. Avslutades med en kopp te på balkongen, njöt av blå himmel. Så här kan man ha det.

Efter frukost drog Rashi och jag i väg i Ferrarin, alltså hotellets tuktuk. Ut på tur aldrig sur och vädret var på vår sida. Vi stannade vid ett hindutempel och jag fick ett bindi i pannan av Rashi, en symbol för tredje ögat enligt Rashi.






Stannade först vid en gammal, vacker stenkyrka. Låg så vackert med utsikt över en sjö och teodlingar runt om. En man kom och låste upp kyrkan så vi kunde gå in. Han berättade om kyrkan och även om sin familj. Han var änkling sedan 3 år, med 3 söner. Hans fru dog 53 bara, så sorgligt.
Det finns så vackra, oftast gigantiska träd här, med orange blommor. Pantalia tror jag dem heter eller nåt liknande. Jag kan ha fel. Jag kan inte se mig mätt, det är så vackert här. En man kom och låste upp kyrkan, så vi kunde gå in. Arbetar som präst här. Han berättade om kyrkan och dess historia och även om sin familj. Han var änkling sedan 3 år tillbaka med 3 söner. Hans fru dog alldeles för tidigt, berättar hur de reste till andra länder för att få henne frisk. Får lust att bara krama om honom.


Åkte sedan vidare till en teplantage, stoppade och tog bilder på vägen. Det är så hänförande vackert. Rashid´s mamma är teplockerska så han hade mycket info om deras dåliga arbetsförhållande. Lönen är ca 3 dollar om dagen. Jobbar 7 dagar i veckan. Ibland kan de få ledigt söndagar och om det regnar för mycket. Träffade en man, han var 79 år och jobbar ännu. Även en kvinna som var 72…. riktigt power woman. Finns inget pensionssystem på Sri Lanka så de har inget annat val. Bara att jobba så länge man orkar. Deras glädje och skratt när de ropar till varandra mellan raderna av tebuskar. Så vackra i sina färgglada kläder.

Man ska inte klaga på att man har lite ont i ryggen då och då, när man ser dessa människor jobba under svåra förhållanden. Säkert med värkande kroppar, här finns inga ergonomiska föreskrifter på hur man ska jobba. Man blir ödmjuk inför livet.







Sa hejdå och fortsatte till St Clair Tea Castle, gick loss i shopen och köpte på mig massa teer för typ 50 kr. Skulle lätt ha kunnat köpa på mig massor där. De har även restaurang och café. Köpte entré till deras tea factory som låg några kilometer därifrån.




Jag var den enda besökaren där. Fick en guidad tur av en trevlig man. Intressant. Fotografering förbjuden…. Hmmm undrar varför. Fick se hela vägen från att tebladen kommer från fälten som blir levererade 2 gånger per dag. De vägs, tvättas, torkas, mals, paketeras. Hela proceduren tar 20 timmar. Det är svart te som görs här. Sedan exporteras det till olika tehus som sedan smaksätter dem och sätter sitt signum.
Varmt och extremt dåligt luft därinne, får nästan andnöd efter en kort stund. Tänker på dem som jobbar där, långa dagar.
Får vara med och provsmaka, viktigt att göra innan de skickar iväg teet.
Här får jag fotografera.



Åkte tillbaka till Tea Castle, tog en fika där. Te och god, varm chokladkaka. Gott, gott, gott.

Tillbaka vid 15-tiden och tänkte mig in till stan för lite shopping. Men så kom ju det dagliga, spöregnet och jag skippade det.
Blev lite skrivande och slappande på rummet innan middag. Inte häpnadsväckande god. Tomatsoppa och veg curry. Men ok.
Är jag kräsen, nä inte, men är väl bortskämd att det mesta smakar mycket bra här. För det är väldigt lätt att få vegansk och vegetarisk mat här, som dessutom är mycket god.

Nästa gång jag kommer till Sri Lanka, ska jag inte åka under lågsäsong, vill verkligen vandra här. Utgå från Tea Hill och gå guidade turer. Till Adams Peak/Sri Pada. Historien säger att Adam tog sitt första fotsteg här, när han nedsteg till jorden. Andra säger att Buddha har lämnat ett fotavtryck där. December-maj är bästa tiden att ta sig upp. Helst mitt i natten när det är fullmåne, vandrar man de 7 km uppför berget för att sedan se solen gå upp från toppen, 2 243 meter över havet. Detta är inte tillåtet att göra själv, utan man måste gå med guide. Det står på min lista, nästa gång jag kommer hit till detta underbara, generösa, vackra land.














