Mot havet

Onsdag 2 oktober, 2019, Hatton – Nilaveli

”Sometimes you just need to distance yourself to see things more clearly”

På väg igen

Sovit som en prinsessa även i natt. Så tyst här. I går kom det lite flera gäster, så jag har inte varit helt ensam. Efter mina vanliga morgonrutiner och kaffe på rummet, blev det frukost.

Hade valt Lankesisk frukost idag. Så gott med kokosroti och potatis i currysås. Himlens så gott. Mycket godare än middagen i går.

Packade ihop mig och betalade notan. 47 dollar för 2 middagar, 1 lunch, massage och ansiktsbehandling plus turen till teplantage med mera. Väldigt mycket för pengarna.

Fick med mig ett fint vykort med ett collage av bilder på mig från turen igår. Väldigt gulligt och fint gjort. Blev mycket glad.

Min chaufför som jag bokat var några minuter sen, förståeligt. Svårt att hitta pga att Google Map visar fel. Ingen fara.

Tack och hejdå till Tea Hill och den underbara personalen. Kan tänka mig att bo här igen. Gå upp till Adams Peak när det är säsong.

Kassan på en bensinmack

Så började en låååååååååång dags färd. Mot Nilaveli på östra sidan, norr om Trincomalee eller Trinco som många säger. Den östra sidan är en av de fattigaste och och mest glesbefolkade områdena på Sri Lanka, tack vare sitt torra klimat och ogästvänliga terräng. Utöver det blev de extra hårt drabbade av inbördeskriget, som pågick mellan 1983-2009, mellan Sri Lankas regering och militanta tamilska separatister, framför allt gerillarörelsen LTTE, de tamilska tigrarna. Som om inte detta var nog ökade förödelsen vid tsunamin 2004. Det är först när man är här och får ta del av deras öde, som det går in, hur hårt de haft det och fortfarande har. På den här sidan av landet består befolkningen av tamiler, singaleser och muslimer. Med tanke på denna mix, så blev Trincomalee den mest utsatta staden under kriget och mycket av det sitter ännu kvar, trots vapenstilleståndet. Nilaveli som jag är på väg till, ligger några kilometer norr om Trinco.





Elefanter på vägen

Trippen skulle ta 6,5 timme. Tog 8 timmar. Stackars chaufför. Stundtals går det inte fort, framförallt runt Kandy, som jag kände att vi aldrig tog oss igenom. Totalt kaos i trafiken. Kandy vill jag besöka, inte övernatta, men besöka. Finns en hel del att se där. Körde fel vid ett ställe, tror det var meningen, ödet, för det var vägen till ett Dhamma ställe. Dhamma Kuta, måste kolla upp det. Ett ashram som har meditationsretreat med Vipassana som metod, samma som jag var på i Thailand. Vill göra ett 10 dagars silent retreat på Dhamma i Nepal eller Sri Lanka. Det ska stå på min lista för 2020.

Nåväl, färden fortsatte, gjorde ett kiss och matstopp på ett lokalt ställe. Käkade roti, nån kokosgrej i currysås. Smakade mycket gott och kostade i princip ingenting. Blev även en jättegod avocadosmoothie toppad med glass. Gott, gott, gott.

Passade på att köpa lite frukt också. Rejält varmt, hett. Ett helt annat klimat än det jag lämnat bakom mig. Det är verkligen häftigt att resa runt när man få se så många djur, vacker natur. Fick se 2 vilda elefanter. En mamma och en unge som stod mitt på vägen. Kunde ta en bild. Jag är emot dessa safaris som många åker på i naturreservat. Låt djuren vara, det blir stressade av alla jeepar fullastade med turister som ska ut på äventyr.

Stannade vid en sjö, solen höll på att gå ned. Så vackert. Min chaufför var väldigt trött och jag märkte att han höll på att somna så snackade och höll igång honom. Han tyckte nog att jag var störig. Men hallå, jag vill komma fram levande. Såg till att vi stannade oftare för att han skulle få röra på sig. Gav han frukt och vatten. Stannade och köpte kaffe.

Nåväl, kom fram hela till Nilaveli och hotell Anamtama kl 18. Detta hotell hade holländarna rekommenderat, de som jag träffade på det franska fiket i Mount Lavinia. De sa att det var det bästa stället de bott på under deras resa.

Mycket trevligt mottagande. Ett glas god juice.

Så vackra blomsterdekorationer i lobbyn

Fixade ett rum till chauffören så han kunde få sova ut. Sa hejdå och tackade för dagen.

Bad om rum på andra våningen. Var nog ett nedköp för mig, men helt ok. Ganska spartanskt. Ett enda eluttag bland annat. Sorry, men det tar ner betyget. Men fin pool och trädgård plus 100 meter till stranden jämnar nog ut det. Hade köpt rum med halvpension, för att slippa gå ut och jaga mat på kvällen.

Tänkte att det är väl 2 rätters middag, men nej. Det är 4 rätter, vem orkar äta det? Första kvällen var det så lite gäster så jag fick välja fritt från A la cartén. Blev Samosas, veg curry och färsk frukt. Så jättegott.

Sov så där. Fattar inte när man placerar AC:n över sängen….. Ja ja, chilla Gunilla….

Mount Lavinia, Sri Lanka

Söndag 22 september

”If you are lucky enough to find a way of life you love,

you have to find the courage to live it”

John Irving

Frukost på Coza Zeylon
Coza Zeylon

Blev väl 3 timmars sömn, hade beställt frukost 8.30. Bara att masa sig upp, först meditation och sedan en snabbdusch. Fantastiskt god frukost, anpassad efter mina önskemål. Utmärkt gott kaffe. Skön behaglig stämning.

Bokat tid för Reiki Healing 9:30, 1 timme. Ägarinnan/hustrun är från Japan och utför Reiki Healing. Har aldrig provat på detta förut. Handlar mycket om energier, handpåläggning, strykningar, man behåller kläderna på. Rei står för aura och Ki för energi. Kändes bra, energi med en gång. Ska göras en gång till så bokade en tid till i morgon. Först Reiki Healing och sedan 1 timme Ayurvedisk massage.



Gick upp till taket och poolen efteråt för att slappna av. Havsutsikt härifrån, lite mulet dock.









Tog mig ned till stranden, bara 200 meter från hotellet, få lite strandkänsla. Ingen paradisstrand, men helt ok. Som ett brev på posten kom alla strandraggare. Orkar inte! Till en början svarar jag vänligt men det övergår i en liiiiiiten irritation. Snälla lämna mig i fred. Vill gå själv och vara tyst. Hinner ju inte njuta av det jag ser. Tog flykten till ett strandställe för att komma från tjatet, en kaffe och lite vatten.

Många locals på stranden idag, många är lediga då det är söndag. Ser en papa med sitt barn som flyger drake.





Flyga drake

Efter en stund fortsatte min vandring och min efterföljare hade hittat nya att följa efter. Mitt mål var det anrika hotellet Mount Lavinia, ligger i änden av stranden. Hann få en strandraggare till efter mig. För tusan, testa mitt tålamod bara. Jag har sovit 3 timmar i natt och kan tända till på 1 sekund. Men jag ler och visar inte mitt bubblande inre.

Mount Lavinia hotel

Sista biten går jag längt järnvägsspåret. En man med orange tänder visar vägen. Ja, han hade orange tänder. Troligtvis från att ha tuggat på tobak. Jag, envis, tack men kan själv. En bra sås reder sig själv. Ett tåg passerar. Folk hänger ut och vinkar.

Smög mig in på detta magnifika hotell, gigantiskt. Personalen uppklädda i fina vita dräkter. Hade från början tänkt bo här, men glad att jag ändrade mig. Inte riktigt min stil. Men kul att ha besökt det. Historien om hotellet är att en engelsman lät bygga det som ett privat hus, med en hemlig gång som ledde till hans älskarinna. Spännande….

Vägen tillbaka till hotellet så. Hade planen klar från början. Hur svårt kan det va. Hade ”Blue Ocean” som riktmärke, som grannstället hette. Bara det att det finns massor av Blue Ocean. Så hamnade återigen på beachen och som ett brev på posten, jagad. Blev erbjuden både det ena och det andra. Med orden ”everything is possible at Sri Lanka”. Jo, jag tackar jag.

Kom till slut tillbaka till Coza Zeylon. Fick hjälp att öppna min kokosnöt som jag köpt på vägen. Så gott att äta upp köttet i nöten, efter man har druckit ur vattnet. Mums och mycket nyttigt.

Skulle köpa ett SIM-kort till mobilen så gav mig ut igen. Upp på huvudvägen som går genom stan. Så galet mycket trafik. Svårt att korsa en väg. Men som alltid tar jag rygg på locals när jag ska över på andra sidan. Funkar alltid.

Med nytt SIM, frukt och vatten slank jag in på ett franskt bageri. Baguette. Mycket godsaker att välja på. Blev en kopp te och en kaka. Jättetrevlig personal.

Midda på Coza Zeylon , tamilska bokstäver på tallriken

Middag blev på hotellet. Soppa, en risrätt och dessert. Så skönt att slippa gå ut. De har 6 rum på detta härliga ställe. Mannen är från Sri Lanka men har bott i Japan många år, arbetat som kock. Där träffade han sin fru. Nu har de 2 barn och är sedan 6 år bosatta i Mount Lavinia. Har öppnat sitt drömställe. Tyvärr har bombdåden gjort att deras bokningar avtagit. Ett mycket härligt ställe att bo på och jag rekommenderar å det varmaste att bo här. Allt är så genomtänkt här, som den hotellskadade person jag är så älskar jag detta.

Kvällste på Coza Zeylon
Widget image